Nu är det åter dags att ut och plocka skräp och passa då även på med sopsortering så får ni in både hållbar utveckling och teknik på en och samma gång. På Håll Sverige rent finns massor av förslag på pedagogiska aktiviteter för förskolan.
På förskoleforums sida hittade jag denna passande låt av Sander och Gander om Gubben Släng, och simsalabim så får man in musik också:) Visst är det ett härligt jobb vi har!
”På förskolan Hopprepet i Upplands Väsby norr om Stockholm leker barnen med robotar och spelar musik på frukter. Genom en satsning på interaktiva läromedel får barnen känna på teknik redan i tidig ålder”
Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NO-ämnenas specifika språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena en förutsättning för varje elevs skolframgång.
Modulens syfte är att ge NO-lärare ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande planeras och där läraren ger dem språklig stöttning
Det här kan vi läsa när vi går in i Läslyftets modul för 4-6 vad gäller NO. Det är ett bra material för NO lärare att ta del av vad gäller främjande av elevers lärande. Vidare står det :
Främja elevers lärande i NO, I
Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NO-ämnenas specifika språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena en förutsättning för varje elevs skolframgång.
Modulens syfte är att ge NO-lärare ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande planeras och där läraren ger dem språklig stöttning.
I modulen får NO-lärare möjlighet att pröva flera didaktiska verktyg som stöttar elevers ämneslärande: begreppskartor, textsamtal, lässtrategier, utforskande samtal i smågrupper och skrivaktiviteter. Verktygen utforskas ur olika perspektiv, och stöd för arbetet finns i form av artiklar, undervisningsfilmer och samtalsfilmer. Modulen är ett samarbete mellan NO-didaktiker och språkdidaktiker.
Målgrupperna för modulen är lärare och ämneslärare i NO-ämnen i grundskolan (åk 4-6 och åk 7-9). Det är även en fördel om lärare i svenska eller svenska som andraspråk i arbetslaget kan delta. Även annan personal kan beröras, såsom studiehandledare och modersmålslärare.
Primär målgrupp: Lärare i NO Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola
Nu har det gått ett tag sedan vi möttes och ni fick boken
Om ni kommit igång att läsa så hoppas vi att ni hittat godbitar och känner att den är en ”påfyllnad”.
Kapitel 1 – Teknikämnet i skolan.
Vid ett tillfälle när vi möttes i NT nätverket så fick vi den övning som vi delat nedan. En form av stödstruktur för oss lärare vid planering av ett moment som handlar om vardagsföremål. ( Dock lätt att använd matrisen till annat )
Det är ett synliggörande av förmågorna som står i fokus och hur vi hittar dem i olika undervisningsmoment. Fundera kring vilka förmågor kontra CL som är aktuellt.
2. Är någon förmåga enklare att hitta i tekniken? Hur kommer det sig isåfall?
3. Vilka undervisnings strategier använder ni er av för att visa dem?
——————————————————————————————————————–
Vår undervisning ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Är man sugen på lite olika avhandlingar och uppsatser kommer vi att tipsa om det som passar till de olika delarna i boken. Vi börjar med :
”På tal om skolämnet teknik – Ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv på grundskolans teknikämne” av Eva Björkholm.
Syftet med Björholms studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Hon drar bland annat slutsatserna att teknikämnet är vagt formulerat i kursplanen och lämnar utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Lärarna uttrycker osäkerhet när det gäller tillämpningen av kursplanen, de saknar relevanta begrepp och beskriver teknikämnet i första hand som ett praktiskt ämne.
Snart är det påsk – dags för påskfysik=äggsperiment.
På Nationellt centrum för fysiks hemsida finns det massor med inspiration. Välj lärarresurser och på sidan för 4-6 väljer ni experiment. Här kommer några blänkare, surfa in på sidan och hitta fler.
Varför inte utlysa en skärtorsdagstävling med äggfallet … hela skolan kan delta.
Nu är Mot Nya Höjder igång med sitt nya tema – Make IT happen. Projektet, som nu förlängts i två år, syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och matematik hos länets skolelever. Det syftar också till att hitta nya sätt för skola och näringsliv att mötas.
Våren 2016 ger Mot nya höjder sig därför in i Maker movement. Genom Maker vill vi skapa nyfikenhet, ta
tillvara elevers kreativitet, ingjuta mod hos lärare och elever att våga tro på och testa sina idéer. Vi vill utmana elever att – liksom
astronauter – utforska nya saker!
Så här har jag tänkt och planerat för utmaningen – använd gärna något om du vill.
I den första utmaningen, Make ART happen, möts vi av kreativitet, skapande och programmering.
En alignment planering som visar hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra kan ni hitta här – Alignmentplanering Make ART happen.
Den digitala begrepps sidan / appen Quizlet är mycket användbar.
Vi kommer gemensamt att skriva in förklaringar till de begrepp jag valt ut från avsnittet. Ni hittar den listan här.
Läs gärna mer om vad en av LR:s ämnesspanare, Mikael Bruer, skriver om Quizlet i sitt inlägg på Lärarnas Riksförbunds bloggar.
Den här gången hittar vi direkta kopplingar till teknik, bild och samhällskunskap i uppdraget. Den främsta förmågan blir utan tvekan analys – den framträder klart i alla delar.
Till slut – så här började jag utmaningen … jag ställde frågan vad eleverna trodde att maker betydde. Detta via Answergarden där jag sedan exporterade svaren till Tagxedo. Tydligt och roligt! Och det kändes att de hade en liten känsla för vad det egentligen handlade om … utan att ha en aning!
Nu kör vi och inställningen lyder :
”vi vinner inte igen för vi har redan gjort det, men vi ska ge alla en match”.
Det är titeln på Annika Mannis nya forskning som handlar om mellanstadieelevers uppfattning och erfarenhet av miljö- och hållbarhetsundervisning.
Annika har genomfört sin forsning utifrån resultat från hela landet. Hon var särskilt nyfiken på vilka kopplingar 10-12 åringar gjorde mellan de tre aspekterna av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social – samt på relationen mellan deras förståelse och värderingar.
Annika beskriver också hur eleverna uttrycker att de aldrig blivit tillfrågade om de här frågorna förut men att de är väldigt viktiga att belysa. Även ur deras perspektiv!
Lärare kan hjälpa elever att lära genom att visa på likheter och skillnader, men det får inte blir för mycket variation på en gång. Det visar en artikel från högskolan i Halmstad, där tre lärare och en forskare förbättrade en lektion om joner i en learning study.
Det är bl a Pernilla Nilsson, verksam vid Högskolan i Halmstad och som forskat kring lärares olika ämnesdidaktiska kompetenser främst inom NO, som medverkar i undersökningen.
Här hittar ni sidan som publicerats på Skolverket.