Nu är lärmodulerna i i naturvetenskap publicerade. De finns för åk 1-3, åk 4-6 och åk 7-9 och vi nt-utvecklare i Växjö kommun hjälper gärna till om du och ditt arbetslag vill utvecklas tillsammans. Hör av dig i så fall till Linda eller Helene för en första träff!
Främja elevers lärande i NO, I
Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NO-ämnenas specifika språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena en förutsättning för varje elevs skolframgång.
Modulens syfte är att ge NO-lärare ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande planeras och där läraren ger dem språklig stöttning
Det här kan vi läsa när vi går in i Läslyftets modul för 4-6 vad gäller NO. Det är ett bra material för NO lärare att ta del av vad gäller främjande av elevers lärande. Vidare står det :
Här hittar ni materialet. Det finns bl a texter av Maiike Hajer som vi tidigare bloggat om här. |
Nu är Mot Nya Höjder igång med sitt nya tema – Make IT happen. Projektet, som nu förlängts i två år, syftar till att stimulera intresset för naturvetenskap, teknik och matematik hos länets skolelever. Det syftar också till att hitta nya sätt för skola och näringsliv att mötas.
Våren 2016 ger Mot nya höjder sig därför in i Maker movement. Genom Maker vill vi skapa nyfikenhet, ta
tillvara elevers kreativitet, ingjuta mod hos lärare och elever att våga tro på och testa sina idéer. Vi vill utmana elever att – liksom
astronauter – utforska nya saker!
Så här har jag tänkt och planerat för utmaningen – använd gärna något om du vill.
I den första utmaningen, Make ART happen, möts vi av kreativitet, skapande och programmering.
En alignment planering som visar hur mål, undervisning och bedömning ligger i linje med varandra kan ni hitta här – Alignmentplanering Make ART happen.
Den digitala begrepps sidan / appen Quizlet är mycket användbar.
Quizlet – Arbeta med ord och begrepp på flera nya sätt
Vi kommer gemensamt att skriva in förklaringar till de begrepp jag valt ut från avsnittet. Ni hittar den listan här.
Läs gärna mer om vad en av LR:s ämnesspanare, Mikael Bruer, skriver om Quizlet i sitt inlägg på Lärarnas Riksförbunds bloggar.
Den här gången hittar vi direkta kopplingar till teknik, bild och samhällskunskap i uppdraget. Den främsta förmågan blir utan tvekan analys – den framträder klart i alla delar.
Till slut – så här började jag utmaningen … jag ställde frågan vad eleverna trodde att maker betydde. Detta via Answergarden där jag sedan exporterade svaren till Tagxedo. Tydligt och roligt! Och det kändes att de hade en liten känsla för vad det egentligen handlade om … utan att ha en aning!
Nu kör vi och inställningen lyder :
”vi vinner inte igen för vi har redan gjort det, men vi ska ge alla en match”.
lDärför NT utveckling
Vi läser ofta om hur våra elevers resultat sjunker, det kommer olika rapporter som beskriver det oroliga läget, vi läser om stressade lärare, vi hör om entreprenöriellt lärande och vikten av dess utveckling … listan kan göras lång för oss som verkar inom skolans värld.
Vi som NT utvecklare har ett uppdrag att utveckla, INTE utbilda, de lärare som undervisar i NO och teknik. Det brukar vi kalla att underlätta – möten med oss ska kännas inspirerande, kreativa och operativa. Vi visar på de verklighetsförankrade tillämpningarna och de nya forskningsrön som finns på ett lustfyllt och interaktivt sätt.
Det är ett faktum att det är en del av skolämnena som ägnas till just naturvetenskap och teknik. Vi vill visa på de vinster som finns när vi tar ett helhetsgrepp, kalla det gärna förmågor, på våra ämnen och ser samband.
Vi vet att samhället håller på att bli mer teknikberoende än någonsin och därmed står inför stora utmaningar. Här kommer olika kompetenser inom teknik och naturvetenskap att vara avgörande. Vi behöver börja i tid!
Bakgrund
Skolverket arbetar för att öka elevers och barns intresse och kunskap inom naturvetenskap och teknik. Fram till 2016 pågår Naturvetenskaps- och tekniksatsningen som erbjuder förskolor och skolor stöd för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Satsningen vänder sig till lärare och förskollärare samt till rektor, förskolechef och huvudman.
https://www.youtube.com/watch?v=RBottw1gk-8
Här kan ni läsa regeringens uppdrag :
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228646!/Menu/article/attachment/NTuppdraget2012.pdf
Hösten 2013 startade vi vår utbildning genom Skolverkets nationella nätverk med förskole- och skolutvecklare inom naturvetenskap och teknik, så kallade NT-utvecklare. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen med eleverna och barnen i fokus.
Vad gör en NT utvecklare?
Här finns det dokument som beskriver det erbjudande vi ger er i Växjö Kommun.
Vårt mål är att vi tillsammans kan lyfta fram all den kunskap inom NT som lärare i dagsläget redan har och att den i mötet mellan kollegor synliggörs vilket skapar ett kollegialt lärande som kommer hela verksamheten till gagn.
Under de två år som vår utbildning varat har vårt fokus legat på bedömning och språkutveckling.
Bedömning
Vi har genomfört den webbaserade kursen om betyg och bedömning som Skolverket erbjuder.
”Genom kursen kommer du att få kunskap och möjlighet att reflektera kring hur du använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Du kommer att få redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för din egen utveckling. Du kommer också att få resonera om hur du kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. ”
Den är öppen för alla och kan med fördel genomföras i ert arbetslag. Vi har efter genomförd kurs haft förmånen att dela tankar och reflektioner med övriga NT utvecklare och det har gett oss ökad kompetens. Se det som att vi också jobbar kollegialt.
Webkursen Betyg- och bedömning.
Stuart Naylor är en av de som skapat bedömningsverktyget ”Concept Cartoons”. Vi hade förmånen att få lyssna till honom och få höra allt om bakgrunden till begreppsbilderna. De är ett utmärkt verktyg vid bedömning och gagnar även språket.
DINO – ytterligare ett bedömningsverktyg som finns hos Skolverket.
Språkutveckling
”Alla är vi språklärare” – vi har verktyg för hur vi språkutvecklar inom NO och teknik. Avstamp har vi bl a tagit i Pauline Gibbons böcker och genom Maaike Hajers föreläsningar. Cirkelmodellen, hem- och expertgrupper, begreppskartor och bilder … listan kan göras lång på de metoder och modeller som vi applicerat på NO och teknik.
Skolverkets sida för språkutvecklande arbetssätt.
Framtid
Vårt sista år inom utbildningen kommer att ägnas åt programmering och hållbarhet. I Växjö har vi redan påbörjat arbetet med hållbarhet genom projektet ”Hållbara kliv” som hittills främst riktat sig till mellanstadiet. Här kommer vi att utvidga det och spänna över 1-16 perspektivet.
Vi har bloggat tidigare kring programmering och kod i skolan. Nu står vi inför ett år där vi ska försöka implementera ”ämnet”.
Forskning.
”Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå från elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt budskap”. Citatet är kärnan i Helen Timperleys forskning som visar på framgång. Vi måste lära oss att se om insatser verkligen leder till ökad måluppfyllelse, och inte bara tro att en fortbildningsinsats per automatik tillför något. Det har visat sig att ett systematiskt samarbete där metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas leder till bättre resultat för eleverna.
Dylan William framhåller det synliga lärandet och dess nyckelstrategier. En utveckling av dessa som diskuteras är HUR elever lär sig? Det är då vi vet vad som ska synliggöras.
Det framhålls ofta att det är viktigt att låta barn möta naturvetenskap och teknik tidigt. Dessa tidiga erfarenheter har betydelse för deras attityder till ämnena när de blir äldre. I rapporten ”Science Education in Europe – a critical reflection” (2008) rekommenderar Jonathan Osborne och Justin Dillon att man bör satsa på att utveckla undervisningen i naturvetenskap för barn under 14 år. De menar att den ska bygga på engagemang och arbete med praktiska undersökningar.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket har samlat klassrumsnära rön i den här kunskapsöversikten.
Låter det intressant?
Varför inte låta oss komma ut till er skola och berätta mer? Låt oss tillsammans se över de behov som finns och därefter komma överens om hur vi gör.
Kontakta någon av oss :
liselott.johansson@skola.vaxjo.se (förskola)
linda.backstrom@skola.vaxjo.se ( F-6 )
helen.oberg@skola.vaxjo.se ( F- 6)
Vi vill skapa förutsättningar för er att strukturerat bygga upp er undervisning inom NO och teknik – och känna att vi gör det tillsammans.
Referenser :
Gibbons, P ” Stärk språket, stärk lärandet”
Hattie, J ” Synligt lärande för lärare”
Jönsson, A m fl ” Bedömning i NO ”
Lundahl, C ” Bedömning för lärande”
Nottingham, J ” Utmanande undervisning i klassrummet”
Skolverket ” Att se helheter i undervisningen, naturvetenskapligt perspektiv”
Skolverket ” Forskning för klassrummet”
Timperley, H ” Det professionella lärandets inneboende kraft”
William, D ” Att följa lärande”
På Skolverkets hemsida, under fliken:
Skolutveckling/Lärande/Naturvetenskap,teknik/Grundskoleutbildning/Ämnesövergripande har Skolverket ”gömt” ett nytt stödmaterial med inspiration till att variera undervisningen med olika språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter och redovisningsformer. Där finns också exempel på hur eleverna kan stöttas i arbetet med det naturvetenskapliga och tekniska språket.
Här är ett par redovisningsexempel från årskurs 1-3 och 4-6:
Dags att anmäla sig till biennalerna.
I Växjö kan ni lyssna till Marie Rådbo, Hans Persson och Tina Törner och många fler. Passa på att fortbilda er och nätverka under dessa två fullspäckade dagar. 
Utdrag ur texten på Skolverket.
Kemi: Matens kemi
Matens kemi är ett förslag på hur ett arbetsområde inom kemi kan organiseras. Arbetsområdet har sin utgångspunkt i förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Elevernas uppgift är att göra ett populärvetenskapligt uppslag om mat i en tidning för jämnåriga.
Förmåga att kommunicera
Den kommunikativa förmågan lyfts fram tydligt i kursplanen i kemi. En orsak är att kunnande i kemi bygger på att eleverna förstår vad andra människor menar och att de själva kan uttrycka sig i frågor som rör kemi. Därför behöver du som kemilärare låta dina elever uttrycka sig och arbeta med olika texttyper och andra framställningar med kemiinnehåll.
I Matens kemi får dina elever träna på att skriva populärvetenskapliga kemitexter själva. Det ger dem en tydligare bild av hur sådana texter är uppbyggda och kan läsas. De får också tillfälle att söka information, granska källor och uttrycka sina kunskaper i kemi så att en bestämd målgrupp förstår. Som lärare stöder du deras arbete med textens struktur, målgruppsanpassning och innehåll genom att ge instruktioner och återkoppling. Till din hjälp har du dokument med textexempel och instruktioner.
Eleven som samhällsmedborgare
Ur en demokratisk synvinkel är det betydelsefullt att eleverna lär sig att formulera och granska argument. Genom att de i undervisningen får möta aktuella samhällsfrågor med koppling till mat, exempelvis i tidningsartiklar, filmer och egna intervjuer, får de möjlighet att granska värderingar, synsätt och intressen bakom olika uttalanden. Det kan ge dem en grund för att ta ställning och en känsla av att vara delaktiga och engagerade i sin omvärld.
Mat utifrån ett kemiperspektiv
Matens kemi handlar om mat utifrån ett kemiperspektiv. För eleverna i årskurs 4-6 och 7-9 har området två inriktningar. Det ger eleverna möjlighet att välja utifrån intresse: Mat och hälsa eller Mat och miljö. Så här kan arbetsområdets fokus se ut beroende på dina elevers ålder.
- Årskurs 1-3: Frågor om hur mat kan kategoriseras, vilken uppgift maten har i kroppen och hur man kan undersöka mat med enkla kemiska metoder.
- Årskurs 4-6: Frågor om kopplingen mellan olika näringsämnen i maten och deras respektive uppgift i kroppen, samt vilka livsmedel de finns i.
- Årskurs 7-9: Frågor om kemiska processer när mat produceras och tas omhand i kroppen, samt vilka konsekvenserna kan bli för hälsa och miljö.
Här hittar ni hela inlägget.
Som avslutning av mina elevers vädertema, och en del av min bedömning, har jag använt ”Fem myror är fler än fyra elefanter” och den för de flesta bekanta Lattjo Lajban lådan.
Vi tittade på nedanstående klipp, vilket lockade mina fyror till många skratt och jag förstod att det här var något som de flesta kände igen. Klippet är noga utvalt då det innehåller de påhittade djuren gronk, karaff och snyckling ( bara det 🙂 ). När vi tittat klart var de flesta jättesugna på att berätta om sina val och varför de tyckte det ena eller det andra. Det blev många olika motiveringar kring ränder, ben och färg.
När jag sedan presenterade det uppdrag som de skulle utföra så var det inga som helst oklarheter hur de skulle göra. Uppdraget bestod av fyra olika väderbegrepp, och de skulle i grupp om fyra motivera varför de tyckte att något skulle bort. Var och en fick alltså göra sin egen beskrivning. Jag var noga med att påpeka att det var just det egna valet som gällde. Det första alla gjorde var att skriva ner små korta stödord som stödde den egna tanken. Eleverna är väl bekanta med EPA modellen som blev en variant här.
Eleverna har begreppsordlistan som följer temat till sin hjälp om de önskar. Det är för övrigt något som alltid sitter synligt i klassrummet. Den listan har vi gjort tillsammans. När vi startar sker en brainstorming kring vad de redan kan och känner till och sedan fylls den på under tiden temat pågår. Det gör att kunskapsutvecklingen blir synlig.
Det är svårt att hinna med att lyssna på alla grupper, men mina elever har en padda framför sig och spelar in sitt samtal. Det gör att jag sedan i lugn och ro kan lyssna till deras samtal och olika tankar. Det är en modell som fungerat mycket bra i mina grupper.
Jag visar begreppen som de ska arbeta med i en enkel fyrfältare på smartboarden.
Den här metoden har jag även använt mig av i matematiken. Den är ett mycket bra redskap i den språkutvecklande delen av undervisningen och kan med all säkerhet appliceras även på andra ämnen.
Alla Sveriges NT utvecklare möttes under två septemberdagar i Stockholm och fick årets tema presenterat för sig – nämligen hur vi kan arbeta språkutvecklande i våra olika NO ämnen och i tekniken.
Vi fick till en början lyssna till Maaike Hajer som är professor vid lärarutbildningen i Utrecht, Holland. Där forskar hon och har byggt upp ett nationellt nätverk för språkinriktad ämnesundervisning. Hon är också gästprofessor vid Malmö högskola. Det var när hon skrev sin avhandling som det gick upp för henne hur viktigt det är att arbeta med språket i alla ämnen.
Maaike visade på ovanstående bild och menade att det var ett verkningsfullt verktyg att använda i sin språkutvecklande verksamhet.
Cummins fyrfältare kan ni läsa mer om i ”Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet” som är utgiven av Skolverket under Forskning för skolan. Den hittar ni här. 
Maaike visade även på enkla metoder såsom begreppslistor och kort som eleverna får sortera och diskutera kring. Hon talade mycket om sambandsord och att vi som pedagoger bär ett stort ansvar vid vår planering när vi bör tänka på att ”ligga steget före” och se till att den språkliga stöttningen hela tiden finns.
”Det är du som lärare som är förmedlaren till dina elever – du kan skaffa inspiration från andra men måste göra det till ditt eget för just din grupp”. M Hajer
Vi kommer under året att fortsätta publicera inspiration och tankar kring hur vi tillsammans kan lyfta språket och därmed också förståelsen i våra ämnen.
