Mot nya höjder i förskolan

Uppdragen riktar sig till årskurs 4-6 men det första går utmärkt att göra i förskolan. ”Mina” 4-åringar tyckte att detta var superkul. Även om själva konstruktionen främst gjordes av mig så var raketuppskjutningen något som de själva kunde experimentera med tillsammans. Efter en stunds utforskande med hur röret skulle riktas och hur man ”bäst” stampade på flaskan så fanns det ingen noskon kvar. Ett barn kom på att om man tar fart och hoppar på flaskan far raketen iväg jättefort och långt. Detta får vi göra om ute (och byta flaskan för den är svår att få ut i normal form igen.

Pedagogiskt café / Workshop

Sexton pedagoger från olika förskolor kom till Högstorps förskola för att inspireras inom NT. Vi informerade om vilka vi NT-utvecklare är, vårt uppdrag och vad vi kan stötta pedagoger med samt praktiskt experimenterande. Erfarenhetsutbyte och tankar om bl.a. pedagogisk dokumentation och hur vi möter barnen i de olika kvalitéerna hanns också med. Även lite tips på olika webbresurser och litteratur.Tack alla för en trevlig seneftermiddag!

Lattjo lajban lådan i min NO bedömning.

Som avslutning av mina elevers vädertema, och en del av min bedömning, har jag använt ”Fem myror är fler än fyra elefanter” och den för de flesta bekanta Lattjo Lajban lådan.

Vi tittade på nedanstående klipp, vilket lockade mina fyror till många skratt och jag förstod att det här var något som de flesta kände igen. Klippet är noga utvalt då det innehåller de påhittade djuren gronk, karaff och snyckling ( bara det 🙂 ). När vi tittat klart var de flesta jättesugna på att berätta om sina val och varför de tyckte det ena eller det andra. Det blev många olika motiveringar kring ränder, ben och färg.

 

När jag sedan presenterade det uppdrag som de skulle utföra så var det inga som helst oklarheter hur de skulle göra. Uppdraget bestod av fyra olika väderbegrepp, och de skulle i grupp om fyra motivera varför de tyckte att något skulle bort. Var och en fick alltså göra sin egen beskrivning. Jag var noga med att påpeka att det var just det egna valet som gällde. Det första alla gjorde var att skriva ner små korta stödord som stödde den egna tanken. Eleverna är väl bekanta med EPA modellen som blev en variant här.

Eleverna har begreppsordlistan som följer temat till sin hjälp om de önskar. Det är för övrigt något som alltid sitter synligt i klassrummet. Den listan har vi gjort tillsammans. När vi startar sker en brainstorming kring vad de redan kan och känner till och sedan fylls den på under tiden temat pågår. Det gör att kunskapsutvecklingen blir synlig.

Det är svårt att hinna med att lyssna på alla grupper, men mina elever har en padda framför sig och spelar in sitt samtal. Det gör att jag sedan i lugn och ro kan lyssna till deras samtal och olika tankar. Det är en modell som fungerat mycket bra i mina grupper.

Jag visar begreppen som de ska arbeta med i en enkel fyrfältare på smartboarden.

Den här metoden har jag även använt mig av i matematiken. Den är ett mycket bra redskap i den språkutvecklande delen av undervisningen och kan med all säkerhet appliceras även på andra ämnen.