Ny forskning om NO undervisningen på mellanstadiet.

 

I senaste numret av Origo, Lärarförbundets tidning för medlemmar,  går det att läsa om Susan Walan och hennes forskning kring undersökande arbetssätt. Hon menar att en stor del av dagens pedagoger inte riktigt har förstått hur det ska gå till.

Locka fram elevernas nyfikenhet

Ny forskning –Elever som får arbeta enligt samma metod som riktiga forskare blir mer aktiva och engagerade. För att de ska förstå syftet måste NO-undervisningen också sättas in i ett vardagligt samman­hang. Det menar forskaren Susanne Walan.

Om du inte är medlem kan du hitta den digitala versionen här.

Hennes forskningsrapport i sin helhet kan ni hitta här. Låt er inte skrämmas av att den är på engelska, det är en text som är lättläst och mycket intressant.

Hur tänker mellanstadie lärare kring undervisningen i naturvetenskap?

En stor variation i lärarnas uppfattningar av såväl de naturvetenskapliga läroämnena som ämnen som av arbetssätt i dessa läroämnen. Men gemensamt är att de motiverar sin undervisning med att ämnena utgör en grund för vardagslivet, planering och demokrati men också för elevens fortsatta studier och ett eventuellt yrke inom området, visar Ann-Catherine Henriksson i sin studie.

Skolporten publicerar hela hennes avhandling kring ämnet.

Läslyftet – ta del av NO bitarna.

Främja elevers lärande i NO, I

Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NO-ämnenas specifika språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena en förutsättning för varje elevs skolframgång.

Modulens syfte är att ge NO-lärare ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande planeras och där läraren ger dem språklig stöttning

 

Det här kan vi läsa när vi går in i Läslyftets modul för 4-6 vad gäller NO. Det är ett bra material för NO lärare att ta del av vad gäller främjande av elevers lärande. Vidare står det :

 

Främja elevers lärande i NO, I

Kursplaner för NO-ämnena visar i sina formuleringar tydligt på lärandets språkliga dimensioner. Av den anledningen finns ett behov av en ämnesdidaktik som kan ge elever förutsättningar att utvidga sin språkliga repertoar till att även omfatta NO-ämnenas specifika språk. Därför är även språkutveckling i de tre NO-ämnena en förutsättning för varje elevs skolframgång.

Modulens syfte är att ge NO-lärare ökad medvetenhet och fördjupade kunskaper för att kunna se hur språk och lärande hänger ihop i deras ämnen. Medvetenheten och kunskaperna om en språkutvecklande ämnesdidaktik kopplas till didaktiska verktyg. Avsikten är att elevers lärande främjas genom en undervisning som är kontextrik, där deras språkliga deltagande planeras och där läraren ger dem språklig stöttning.

M03_1_C5A1105.jpg

I modulen får NO-lärare möjlighet att pröva flera didaktiska verktyg som stöttar elevers ämneslärande: begreppskartor, textsamtal, lässtrategier, utforskande samtal i smågrupper och skrivaktiviteter. Verktygen utforskas ur olika perspektiv, och stöd för arbetet finns i form av artiklar, undervisningsfilmer och samtalsfilmer. Modulen är ett samarbete mellan NO-didaktiker och språkdidaktiker.

Målgrupperna för modulen är lärare och ämneslärare i NO-ämnen i grundskolan (åk 4-6 och åk 7-9). Det är även en fördel om lärare i svenska eller svenska som andraspråk i arbetslaget kan delta. Även annan personal kan beröras, såsom studiehandledare och modersmålslärare.

Primär målgrupp: Lärare i NO
Ansvarigt lärosäte: Malmö högskola

 

Här hittar ni materialet.

Det finns bl a texter av Maiike Hajer som vi tidigare bloggat om här.

Undervisa i teknik – bokcirkel

Nu har det gått ett tag sedan vi möttes och ni fick boken Undervisa i teknik

Om ni kommit igång att läsa så hoppas vi att ni hittat godbitar och känner att den är en ”påfyllnad”.

 

Kapitel 1 – Teknikämnet i skolan.

 

Vid ett tillfälle när vi möttes i NT nätverket så fick vi den övning som vi delat nedan. En form av stödstruktur för oss lärare vid planering av ett moment som handlar om vardagsföremål. ( Dock lätt att använd matrisen till annat )

Det är ett synliggörande av förmågorna som står i fokus och hur vi hittar dem i olika undervisningsmoment. Fundera kring vilka förmågor kontra CL som är aktuellt.

 

Vardagsföremål-teknik

Liten stödstruktur

Frågor att diskutera / reflektera över :

1.Hur synliggör ni förmågorna i undervisningen?

2. Är någon förmåga enklare att hitta i tekniken? Hur kommer det sig isåfall?

3. Vilka undervisnings strategier använder ni er av för att visa dem?

——————————————————————————————————————–

 

Vår undervisning ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. Är man sugen på lite olika avhandlingar och uppsatser kommer vi att tipsa om det som passar till de olika delarna i boken. Vi börjar med :

 

”På tal om skolämnet teknik – Ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv på grundskolans teknikämne” av Eva Björkholm.

 

Syftet med Björholms studie är att beskriva och jämföra diskursiva mönster om teknikämnet i grundskolan som kommer till uttryck i diskurser på olika nivåer och sammanhang i samhället. Hon drar bland annat slutsatserna att teknikämnet är vagt formulerat i kursplanen och lämnar utrymme för olika tolkningsmöjligheter. Lärarna uttrycker osäkerhet när det gäller tillämpningen av kursplanen, de saknar relevanta begrepp och beskriver teknikämnet i första hand som ett praktiskt ämne.

Här hittar ni arbetet, som är en D-uppsats från 2007.

 

Känsla, förståelse och värdering. Elevers meningsskapande i skolaktiviteter om miljö- och hållbarhetsfrågor

Annika MAnniDet är titeln på Annika Mannis nya forskning som handlar om mellanstadieelevers uppfattning och erfarenhet av miljö- och hållbarhetsundervisning.

Annika har genomfört sin forsning utifrån resultat från hela landet. Hon var särskilt nyfiken på vilka kopplingar 10-12 åringar gjorde mellan de tre aspekterna av hållbar utveckling – ekologisk, ekonomisk och social – samt på relationen mellan deras förståelse och värderingar.

Annika beskriver också hur eleverna uttrycker att de aldrig blivit tillfrågade om de här frågorna förut men att de är väldigt viktiga att belysa. Även ur deras perspektiv!

Här kan ni hitta hela Annika Mannis avhandling.

 

 

 

Kemi forskning

För mycket variation blir svårt för elever

Lärare kan hjälpa elever att lära genom att visa på likheter och skillnader, men det får inte blir för mycket variation på en gång. Det visar en artikel från högskolan i Halmstad, där tre lärare och en forskare förbättrade en lektion om joner i en learning study.

Det är bl a Pernilla Nilsson, verksam vid Högskolan i Halmstad och som forskat kring lärares olika ämnesdidaktiska kompetenser främst inom NO, som medverkar i undersökningen.

Här hittar ni sidan som publicerats på Skolverket.

 

forskning i skolan

Dåliga förutsättningar för lärares bedömningspraktik

Vi har tidigare skrivit om Eva Hartell och hennes forskning på bloggen. Nu kan vi läsa en artikel om den på Skolverkets hemsida.

Alltför mycket ansvar för arbetet med formativ bedömning läggs på den enskilda läraren. Det menar Eva Hartell, vars avhandling belyser olika aspekter av lärares bedömningspraktik i teknikämnet på grundskolan.

Fyra delstudier om bedömning i teknik

Avhandlingen Assidere Necesse Est: necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education består av fyra delstudier. Den första studerar lärares dokumentationspraktik i form av skriftliga omdömen. Resultatet visade att det var väldigt begränsad information om teknikämnet i de individuella studieplanerna. I den andra studien observeras två lärares bedömning minut-för-minut genom klassrumsobservationer i årskurs 4 och 5.

– Här kunde jag se spår av alla fem nyckelstrategier för formativ bedömning men i olika utsträckning.  Jag kunde också se att lärarna baserade sina tolkningar av elevernas förståelse genom att samla belägg i klassrummet, säger Eva Hartell.

I den tredje studien belyses lärares uppfattning om sin egen förmåga att arbeta med bedömning i olika syften. Den fjärde studien ger inblick i vad lärare faktiskt fokuserar på när de bedömer autentiska elevarbeten i form av multimodala e-portföljer.

–  I en av studierna blir det särskilt tydligt hur förutsättningarna för lärare att arbeta med bedömning för lärande behöver förbättras, menar Eva.

Egen nyfikenhet skapade frågor

– Mitt intresse väcktes utifrån egen lärarerfarenhet. Hur kan jag veta vad, om och hur barn lär sig och hur kan jag rigga undervisningen så att de lär sig så mycket som möjligt? Särskilt den första studien var en direkt följd av att jag som lärare tyckte att det var svårt skriva omdömen till elever, att i ord beskriva en elevs kunskaper och hur eleven skulle kunna lära sig mer.

Forskning om formativ bedömning blev därför en ingång i att studera bedömningen i klassrummet. Eva berättar att hon blivit mer kritisk och ifrågasättande genom sin forskning.  Hon har också fått upp ögonen för att undervisning är en oerhört komplex verksamhet men också att finns en stor okunskap om bedömningsfrågor, inte minst i teknikämnet, detta trots att det finns ett stort intresse i samhället för att satsa på teknik.

– Jag såg oerhört professionella lärare och fina samspel där lärarna gjorde allt i sin makt för att föra eleverna framåt. Men det var ledsamt att konstatera att lärarna stod ensamma i sitt bedömningsarbete och enbart hade sin egen förmåga att förlita sig på. Förutsättningarna för lärare att arbeta med bedömning på ett för elevernas lärande fruktsamt sätt måste förbättras!

Eva Hartell betonar behovet av möjlighet till kollegialt lärande och sambedömning. Hon är mycket kritisk till hur teknikämnet behandlas i skolors organisation och med de möjligheter som ges till god undervisning och god bedömningspraktik i teknik.

Vad är det lärare bedömer i teknik?

– När man studerar lärares bedömningspraktik och även tittar på tillgänglig statistik så kan man verkligen fundera över vad lärare bedömer. Hela lärargruppen i den tredje studien uttryckte osäkerhet om betygsättning. Den grupp som hade störst tilltro till sin förmåga att sätta betyg var de som saknade lärarutbildning men hade någon form av teknisk utbildning Det var samma grupp som i minst utsträckning uttryckte att de använde kursplanen som utgångspunkt för sin undervisning. Samtidigt kunde vi se att lärare med både teknik- och lärarutbildning kände större tilltro till sin egen förmåga att stötta elevens lärande. Det här behöver undersökas vidare särskilt med tanke på hur de rapporterade elevresultaten i form av betyg och IUP ser ut.

Dessa resultat väckte frågor hos Eva och kollegan Inga-Britt Skogh, om vad lärare egentligen bedömer. I den fjärde studien fick fem lärare med ämnesutbildning och lärarutbildning bedöma 21 autentiska digitala elevportfolios, samtidigt som de berättade vad de fokuserade på i elevernas arbeten. Resultatet visade att lärare är överens om vad de bedömer, intresset riktades främst mot helheten portfolion hos alla lärarna. Lärarna var också överens om vikten av att eleverna gjorde klart uppgifter.

Viktigt med ämnesspecifik bedömningsforskning

Eva hoppas att hennes resultat kommer till användning inom lärarutbildningen men också att de kan ge argument för att lärare behöver få tid att under ordnade former arbeta tillsammans med andra lärare kring att planera och utveckla bedömning, både specifikt i teknikämnet men också generellt. Lärares bedömningsarbete är i mångt och mycket ämnesspecifikt medan stora delar av bedömningsforskningen är av generell karaktär, menar hon.

Hon berättar att hon arbetar vidare med forskning och skolutveckling både inom Haninge kommun och på Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Tillsammans med lärare och skolledare bedriver hon studier av lärares bedömningspraktiker i teknik och om implementering av formativ bedömning. Eva menar att det behövs mer forskning i synnerhet när det gäller vad lärare bedömer i teknikämnet, som även internationellt är ett område som är svagt beforskat. Hon menar vidare att det skulle vara intressant att undersöka möjligheter att utveckla både undervisningen och bedömarkompetensen med hjälp av digitala verktyg och gärna från ett elevperspektiv

Text: Agneta Grönlund

Hartell, E. (2015). Assidere Necesse Est: necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education. Stockholm : KTH, Kungliga Tekniska högskolan, 2015. Stockholm.

Delaktighet för lärande

Delaktighet för lärande

tumnagel

Denna kunskapsöversikt lyfter fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning.

De demokratiska värdena, elevernas delaktighet och inflytande, ska vara lika centralt i utbildningen som kunskaper i olika skolämnen. Det framgår tydligt i skollagen och läroplanerna. Denna kunskapsöversikt lyfter fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning. Kunskapsöversikten riktar sig i första hand till personal i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer eller till dig som vill veta mer om elevdelaktighet och inflytande.

Energiutmaningen-allt du behöver för din energi undervisning.

När ni ska jobba med energi får ni inte missa det här materialet.

Energiutmaningen

Energiutmaningens material och metoder erbjuder ett kreativt och ämnesövergripande arbetssätt inom framför allt energi, entreprenörskap och hållbar utveckling. Det utgår från elevernas vardag och varvar teori, problemlösning, experiment, värderingsövningar och dramapedagogik. Fokus ligger på att stimulera många sinnen för att nå och beröra fler elever. Med hjälp av drama och värderingsövningar kan eleverna utveckla sina egna idéer och göra aktiva val.

Målgrupp

Energiutmaningen riktar sig till år F-6. Materialet är utarbetat så att hela skolor ska kunna engageras i arbetet. Tack vare materialets fokus på hållbar utveckling kan det enkelt knytas till arbetet med utmärkelserna ”Skola för hållbar utveckling” och ”Grön Flagg”.

Det är helt enkelt som det går att läsa på deras info blad ” en komplett verktygslåda för din energi undervisning”.

 

energiutmaningen