Passa på att lära mer om planeterna och spana in Sveriges egen planetpromenad. Skapa engagemang genom att gömma texter och filmer bakom QR koder.
Allt finns här
Nu finns tredje uppdraget publicerat – Mot nya höjder
Svara
Kategoriarkiv: F-3
NO biennaler
Dags att anmäla sig till biennalerna.
I Växjö kan ni lyssna till Marie Rådbo, Hans Persson och Tina Törner och många fler. Passa på att fortbilda er och nätverka under dessa två fullspäckade dagar. 
ENERGI OCH MILJÖ- alltid aktuellt
Stiftelsen Håll Sverige rent har tagit fram ett arbetsmaterial Framtidsfrågor i klassrummet- KLIMAT OCH ENERGI för årskurs 4-9. (Du hittar det här på deras hemsida under fliken pedagogiskt material för skola och förskola.)
Ta gärna en titt på deras hemsida http://www.hsr.se/ där det också finns annat inspirerande material att använda i förskolan och skolan.
Rymden
Personligen tycker jag att det kan vara lite svårt att hitta rätt på himlavalvet men har nu hittat en sida som jag tror kan vara till nytta – www.astroinfo.se
Här kan man hitta information om vad som händer på himlen nu
Nätverksmöte i LNUTEK
Tekniklärarnätverket syftar till att knyta kontakter mellan lärare som undervisar i teknik. De vänder sig till pedagoger på förskola, förskoleklass, grundskola och särskola i Kronobergs och Kalmar län samt lärare vid Linnéuniversitetets lärarutbildning.
En röd tråd i kemi för årskurs 1 till 9.
På skolverkets hemsida hittar ni nedanstående material. Det är med utgångspunkt i den kommunikativa förmågan de byggt upp området kring matens kemi. Här hittar ni elevtexter, arbetsgång och bedömningsstöd. Riktigt bra! Och tänk att kunna följa progressionen från årskurs 1 till 9. Föder direkt idéer till andra arbetsområden 🙂
Utdrag ur texten på Skolverket.
Kemi: Matens kemi
Matens kemi är ett förslag på hur ett arbetsområde inom kemi kan organiseras. Arbetsområdet har sin utgångspunkt i förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Elevernas uppgift är att göra ett populärvetenskapligt uppslag om mat i en tidning för jämnåriga.
Förmåga att kommunicera
Den kommunikativa förmågan lyfts fram tydligt i kursplanen i kemi. En orsak är att kunnande i kemi bygger på att eleverna förstår vad andra människor menar och att de själva kan uttrycka sig i frågor som rör kemi. Därför behöver du som kemilärare låta dina elever uttrycka sig och arbeta med olika texttyper och andra framställningar med kemiinnehåll.
I Matens kemi får dina elever träna på att skriva populärvetenskapliga kemitexter själva. Det ger dem en tydligare bild av hur sådana texter är uppbyggda och kan läsas. De får också tillfälle att söka information, granska källor och uttrycka sina kunskaper i kemi så att en bestämd målgrupp förstår. Som lärare stöder du deras arbete med textens struktur, målgruppsanpassning och innehåll genom att ge instruktioner och återkoppling. Till din hjälp har du dokument med textexempel och instruktioner.
Eleven som samhällsmedborgare
Ur en demokratisk synvinkel är det betydelsefullt att eleverna lär sig att formulera och granska argument. Genom att de i undervisningen får möta aktuella samhällsfrågor med koppling till mat, exempelvis i tidningsartiklar, filmer och egna intervjuer, får de möjlighet att granska värderingar, synsätt och intressen bakom olika uttalanden. Det kan ge dem en grund för att ta ställning och en känsla av att vara delaktiga och engagerade i sin omvärld.
Mat utifrån ett kemiperspektiv
Matens kemi handlar om mat utifrån ett kemiperspektiv. För eleverna i årskurs 4-6 och 7-9 har området två inriktningar. Det ger eleverna möjlighet att välja utifrån intresse: Mat och hälsa eller Mat och miljö. Så här kan arbetsområdets fokus se ut beroende på dina elevers ålder.
- Årskurs 1-3: Frågor om hur mat kan kategoriseras, vilken uppgift maten har i kroppen och hur man kan undersöka mat med enkla kemiska metoder.
- Årskurs 4-6: Frågor om kopplingen mellan olika näringsämnen i maten och deras respektive uppgift i kroppen, samt vilka livsmedel de finns i.
- Årskurs 7-9: Frågor om kemiska processer när mat produceras och tas omhand i kroppen, samt vilka konsekvenserna kan bli för hälsa och miljö.
Här hittar ni hela inlägget.
Hur ser teknikundervisningen ut på din skola?
Vill du få syn på teknikundervisningen och hur den ser ut på din skola? Nedan finns ett verktyg att använda. Läs igenom och använd.
”Kolla din skola! – Teknikundervisningen
Det här är ett verktyg för att analysera vilken kvalitet på teknikundervisningen din skola har. Verktyget är tänkt som en självvärdering för dig som finns i skolans ledning, för lärarlag eller för enskilda lärare. Ett förslag på hur du kan använda verktyget är att lärare som undervisar i teknik och rektor var för sig genomför självvärderingen först och sedan tillsammans diskuterar resultatet och vilka åtgärder som behövs. Frågorna utgår från de bedömningsområden Skolinspektionen använder i sin granskning av undervisning i teknik läsåret 2013-2014. Efter frågorna finns ett avsnitt som belyser vad styrdokument och forskning säger om de teman som tas upp i självvärderingen. Verktyget har tagits fram av Skolinspektionen och kvalitetssäkrats av Skolverket och Centrum för tekniken i skolan (CETIS) vid Linköpings universitet. ”
Kemilektioner för låg- och mellanstadiet
Kemisk undersökning av vanliga pulver
Såhär kan du läsa på nedanstående länk
” Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Till varje avsnitt finns även förförståelseexperiment som tar upp de moment som gäller för årskurser 1-3. ”
Surfa in på sidan och ta del av alla teman som finns. En verklig guldgruva att ösa kemisk inspiration ur. Kemin presenteras på ett enkelt och konkret sätt. På bilden till vänster ser du hur ni kan genomföra en systematisk undersökning av de pulver som vi har i köks skåpen. ( Det är decembertemat )
http://www.ikem.se/vi-arbetar-med_1/for-skolan-larare-och-elever/grundskolan-kemilektioner
Lattjo lajban lådan i min NO bedömning.
Som avslutning av mina elevers vädertema, och en del av min bedömning, har jag använt ”Fem myror är fler än fyra elefanter” och den för de flesta bekanta Lattjo Lajban lådan.
Vi tittade på nedanstående klipp, vilket lockade mina fyror till många skratt och jag förstod att det här var något som de flesta kände igen. Klippet är noga utvalt då det innehåller de påhittade djuren gronk, karaff och snyckling ( bara det 🙂 ). När vi tittat klart var de flesta jättesugna på att berätta om sina val och varför de tyckte det ena eller det andra. Det blev många olika motiveringar kring ränder, ben och färg.
När jag sedan presenterade det uppdrag som de skulle utföra så var det inga som helst oklarheter hur de skulle göra. Uppdraget bestod av fyra olika väderbegrepp, och de skulle i grupp om fyra motivera varför de tyckte att något skulle bort. Var och en fick alltså göra sin egen beskrivning. Jag var noga med att påpeka att det var just det egna valet som gällde. Det första alla gjorde var att skriva ner små korta stödord som stödde den egna tanken. Eleverna är väl bekanta med EPA modellen som blev en variant här.
Eleverna har begreppsordlistan som följer temat till sin hjälp om de önskar. Det är för övrigt något som alltid sitter synligt i klassrummet. Den listan har vi gjort tillsammans. När vi startar sker en brainstorming kring vad de redan kan och känner till och sedan fylls den på under tiden temat pågår. Det gör att kunskapsutvecklingen blir synlig.
Det är svårt att hinna med att lyssna på alla grupper, men mina elever har en padda framför sig och spelar in sitt samtal. Det gör att jag sedan i lugn och ro kan lyssna till deras samtal och olika tankar. Det är en modell som fungerat mycket bra i mina grupper.
Jag visar begreppen som de ska arbeta med i en enkel fyrfältare på smartboarden.
Den här metoden har jag även använt mig av i matematiken. Den är ett mycket bra redskap i den språkutvecklande delen av undervisningen och kan med all säkerhet appliceras även på andra ämnen.
Fysikaliska leksaker
Här har ni en sida som kommer att glädja er. Massor av kända ”leksaker” presenteras på ett pedagogiskt och enkelt sätt.
Här hittar ni den.