Bedömning i teknik.

bedöming i teknik klassrummetBoken ger stöd för att utveckla lärande och undervisning i teknik med hjälp av formativ bedömning eller bedömning för lärande. Författarna beskriver hur lärare har utvecklat sin undervisning i teknik och hur de lyckats stödja sina elever att utveckla lärandet i teknik. Resultat från olika forskningsprojekt i England och Nya Zeeland presenteras. Här beskrivs också metoder och strategier som lärare i projekten prövat och anpassat till sin egen undervisning. Konkreta exempel ges på hur elever, genom bedömning för lärande, kan utveckla sina teknikkunskaper och hur lärare kan interagera med eleverna och utmana deras tankar och idéer.
Bedömning för lärande i teknikklassrummet innebär att läraren:
– planerar för att främja lärande och öka motivationen hos eleverna
– skapar tillfällen där eleverna får uttrycka sina tankar, diskutera och argumentera
– leder djupa och öppna helklassdiskussioner
– ser till att eleverna är aktiva i lärandeprocessen
– gör professionella bedömningar om vad som är nästa steg i lärandet
– återkopplar genom att beskriva kvaliteten på elevernas arbete och tala om hur arbetet kan förbättras.
I boken ges konkreta exempel på hur elever, genom bedömning för lärande, kan utveckla sina teknikkunskaper och hur lärare kan interagera med eleverna och utmana deras tankar och idéer

En fantastisk bok till ett lågt pris.

Delaktighet för lärande

Delaktighet för lärande

tumnagel

Denna kunskapsöversikt lyfter fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning.

De demokratiska värdena, elevernas delaktighet och inflytande, ska vara lika centralt i utbildningen som kunskaper i olika skolämnen. Det framgår tydligt i skollagen och läroplanerna. Denna kunskapsöversikt lyfter fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning. Kunskapsöversikten riktar sig i första hand till personal i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer eller till dig som vill veta mer om elevdelaktighet och inflytande.

Energiutmaningen-allt du behöver för din energi undervisning.

När ni ska jobba med energi får ni inte missa det här materialet.

Energiutmaningen

Energiutmaningens material och metoder erbjuder ett kreativt och ämnesövergripande arbetssätt inom framför allt energi, entreprenörskap och hållbar utveckling. Det utgår från elevernas vardag och varvar teori, problemlösning, experiment, värderingsövningar och dramapedagogik. Fokus ligger på att stimulera många sinnen för att nå och beröra fler elever. Med hjälp av drama och värderingsövningar kan eleverna utveckla sina egna idéer och göra aktiva val.

Målgrupp

Energiutmaningen riktar sig till år F-6. Materialet är utarbetat så att hela skolor ska kunna engageras i arbetet. Tack vare materialets fokus på hållbar utveckling kan det enkelt knytas till arbetet med utmärkelserna ”Skola för hållbar utveckling” och ”Grön Flagg”.

Det är helt enkelt som det går att läsa på deras info blad ” en komplett verktygslåda för din energi undervisning”.

 

energiutmaningen

 

 

 

Digital adventskalender om Växjö – Europas grönaste stad.

dig adventskalender Europas grönaste stad

I år kommer alla barn i årskurs F-3 i Växjö Kommun att klassvis kunna öppna en julkalender som på ett pedagogiskt, roligt och kreativt sätt vill öka förståelsen för Växjö – Europas grönaste stad. Innehållet är spännande med enkla men kluriga uppgifter som är kopplade till läroplanen.

Uppdraget kommer från kommunstyrelsen i Växjö som under 2015 vill öka kunskapen om Växjö – Europas grönaste stad bland kommunens barn och ungdomar. En arbetsgrupp bestående av pedagoger och bibliotekspersonal från olika skolor i kommunen, specialister inom olika områden samt personal från kommunens kommunikationsenhet har under året arbetat med att ta fram underlaget.

Håll ögonen öppna på Växjö Kommuns hemsida där ni hittar kalendern.

LYFTIS – ett sätt att säkerställa tekniken

lyftis

Hur ser er teknikundervisning ut? Ges den det antal timmar som är föreskrivet? Syns det kollegiala lärandet?

Nu är LYFTIS igång! LYFTIS har tagits fram för att ge skolor, F-9, ett verktyg för att på ett strukturerat sätt utveckla teknikämnet i den enskilda skolan, genom bl.a. självvärdering. Här kommer också finnas en referensgrupp som fungerar som ambassadörer och användare av LYFTIS.

Så här presenteras satsningen :

Utgångspunkter i LYFTIS

  • Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning.

  • Inspiration från ISO-systemet, med en logik för ständig förbättring.

  • Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument.

  • Kännetecknas av framåtblick!

  • Till instrumentet kopplas olika former av stöd – texter, bilder, filmer, tips, erfarenheter, exempel på samverkan…

  • Stödet kommer att kunna utvecklas under tid.

Syftet med LYFTIS

  • En struktur för att systematiskt utveckla teknikämnet på den enskilda skolan.

  • Skolan ska bygga upp sitt ägande av teknikämnet.

  • Inte vara i händerna på ”eldsjälar” eller Skolverkets stöd och tolkningar etc.

  • Systematiken är i fokus, det får ta den tid det tar men det ska finnas en handlingsplan med tydliga rutiner som kontinuerligt utvärderas med syfte att teknikämnet ständigt blir ännu bättre.

  • Olika skolor kommer att prioritera och göra olika. Det finns inget ”rätt” eller ”fel” sätt att utveckla teknikämnet.

Stegen i LYFTIS

  1. Nulägesanalys: Skolinspektionens rapport, självvärdering. Resultatet: identifiering av utvecklingsaspekter.

  2. Identifiering av relevanta styrdokument såsom kursplan i teknik m.m.

  3. Upprätta utvecklingsmål och handlingsplan.

  4. Införande och tillämpning

  5. Uppföljning

  6. Skolledningens genomgång

  7. Ständig förbättring

 

Här finns en mängd resurser och stöd som hjälper er att skapa ert eget teknik lyft. Ta er en titt på sidan och hör gärna av er till oss om ni behöver stöd.

LYFTIS

 

 

Undersökning av tekniska lösningar

Genom att undersöka tekniken i vardagen får eleverna verktyg att förstå tekniska lösningar som omger dem, till exempel hur de fungerar, hur de används, vilka material de är gjorda av och hur ingående delar samverkar. Det ger eleverna också möjlighet att få förståelse för hur tekniska och naturvetenskapliga principer används i olika lösningar.

Skolverket har publicerat nya undervisningsstöd vad gäller undersökning av tekniska lösningar. Dessa finns för alla stadier.

Här nedan hittar ni länkar till de olika stöden:

1 – 3

4 – 6

7 – 9

 

 

EL – entreprenöriellt lärande.

ENTREPRENÖRSKAP I

UTBILDNING

– VAD, VARFÖR, NÄR, HUR?

 

Det är rubriken på den OECD rapport som Martin Lackéus, Chalmers tekniska högskola, skrivit. Den har sedan översatts och bearbetats av Annhild Månsson, Gimle Utbildning AB. Det har hon givits i uppdrag av Sundsvalls Kommun och Växjö Kommun.

Syftet med rapporten är att klargöra rubriken ovan. Här hittar ni rapporten. Vill ni läsa den ursprungliga engelska versionen finns den här.

 

wordle entreprenöriellWordle från EL kurs och kollegors tankar kring begreppet.

Kollegialt lärande och systematisk utveckling – anlita din NT utvecklare!

lDärför NT utveckling

Vi läser ofta om hur våra elevers resultat sjunker, det kommer olika rapporter som beskriver det oroliga läget, vi läser om stressade lärare, vi hör om entreprenöriellt lärande och vikten av dess utveckling … listan kan göras lång för oss som verkar inom skolans värld.

Vi som NT utvecklare har ett uppdrag att utveckla, INTE utbilda, de lärare som undervisar i NO och teknik. Det brukar vi kalla att underlätta – möten med oss ska kännas inspirerande, kreativa och operativa. Vi visar på de verklighetsförankrade tillämpningarna och de nya forskningsrön som finns på ett lustfyllt och interaktivt sätt.

Det är ett faktum att det är en del av skolämnena som ägnas till just naturvetenskap och teknik. Vi vill visa på de vinster som finns när vi tar ett helhetsgrepp, kalla det gärna förmågor, på våra ämnen och ser samband.

Vi vet att samhället håller på att bli mer teknikberoende än någonsin och därmed står inför stora utmaningar. Här kommer olika kompetenser inom teknik och naturvetenskap  att vara avgörande. Vi behöver börja i tid!

 

Bakgrund

Skolverket arbetar för att öka elevers och barns intresse och kunskap inom naturvetenskap och teknik. Fram till 2016 pågår Naturvetenskaps- och tekniksatsningen som erbjuder förskolor och skolor stöd för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Satsningen vänder sig till lärare och förskollärare samt till rektor, förskolechef och huvudman.

https://www.youtube.com/watch?v=RBottw1gk-8

 

Här kan ni läsa regeringens uppdrag :

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228646!/Menu/article/attachment/NTuppdraget2012.pdf

 

Hösten 2013 startade vi vår utbildning genom Skolverkets nationella nätverk med förskole- och skolutvecklare inom naturvetenskap och teknik, så kallade NT-utvecklare. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen med eleverna och barnen i fokus.

 

Vad gör en NT utvecklare?

Här finns det dokument som beskriver det erbjudande vi ger er i Växjö Kommun.

Erbjudande NT-utvecklare

Vårt mål är att vi tillsammans kan lyfta fram all den kunskap inom NT som lärare i dagsläget redan har och att den i mötet mellan kollegor synliggörs vilket skapar ett kollegialt lärande som kommer hela verksamheten till gagn.

Under de två år som vår utbildning varat har vårt fokus legat på bedömning och språkutveckling.

Bedömning

Vi har genomfört den webbaserade kursen om betyg och bedömning som Skolverket erbjuder.

”Genom kursen kommer du att få kunskap och möjlighet att reflektera kring hur du använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Du kommer att få redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för din egen utveckling. Du kommer också att få resonera om hur du kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. ”

Den är öppen för alla och kan med fördel genomföras i ert arbetslag. Vi har efter genomförd kurs haft förmånen att dela tankar och reflektioner med övriga NT utvecklare och det har gett oss ökad kompetens. Se det som att vi också jobbar kollegialt.

Webkursen Betyg- och bedömning.webkurs betyg och bedömning

 

 

 

Stuart Naylor är en av de som skapat bedömningsverktyget ”Concept Cartoons”. Vi hade förmånen att få lyssna till honom och få höra allt om bakgrunden till begreppsbilderna. De är ett utmärkt verktyg vid bedömning och gagnar även språket.

DINO – ytterligare ett bedömningsverktyg som finns hos Skolverket.

Språkutveckling

”Alla är vi språklärare” – vi har verktyg för hur vi språkutvecklar inom NO och teknik. Avstamp har vi bl a tagit i Pauline Gibbons böcker och genom Maaike Hajers föreläsningar. Cirkelmodellen, hem- och expertgrupper, begreppskartor och bilder … listan kan göras lång på de metoder och modeller som vi applicerat på NO och teknik.

Skolverkets sida för språkutvecklande arbetssätt.

 

Framtid

Vårt sista år inom utbildningen kommer att ägnas åt programmering och hållbarhet. I Växjö har vi redan påbörjat arbetet med hållbarhet genom projektet ”Hållbara kliv” som hittills främst riktat sig till mellanstadiet. Här kommer vi att utvidga det och spänna över 1-16 perspektivet.

Vi har bloggat tidigare kring programmering och kod i skolan. Nu står vi inför ett år där vi ska försöka implementera ”ämnet”.

Forskning.

”Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå från elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt budskap”. Citatet är kärnan i Helen Timperleys forskning som visar på framgång. Vi måste lära oss att se om insatser verkligen leder till ökad måluppfyllelse, och inte bara tro att en fortbildningsinsats per automatik tillför något. Det har visat sig att ett systematiskt samarbete där metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas leder till bättre resultat för eleverna.

Dylan William framhåller det synliga lärandet och dess nyckelstrategier. En utveckling av dessa som diskuteras är HUR elever lär sig? Det är då vi vet vad som ska synliggöras.

Det framhålls ofta att det är viktigt att låta barn möta naturveten­skap och teknik tidigt. Dessa tidiga erfarenheter har betydelse för deras attityder till ämnena när de blir äldre. I rapporten ”Science Education in Europe – a critical reflection” (2008) rekommenderar Jonathan Osborne och Justin Dillon att man bör satsa på att utveckla undervisningen i naturvetenskap för barn under 14 år. De menar att den ska bygga på engagemang och arbete med praktiska undersök­ningar.

 

forskning för klassrummetUtbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket har samlat klassrumsnära rön i den här kunskapsöversikten.

 

 

 

 

Låter det intressant?

Varför inte låta oss komma ut till er skola och berätta mer? Låt oss tillsammans se över de behov som finns och därefter komma överens om hur vi gör.

Kontakta någon av oss :

liselott.johansson@skola.vaxjo.se (förskola)

linda.backstrom@skola.vaxjo.se ( F-6 )

helen.oberg@skola.vaxjo.se ( F- 6)

 

 

 Vi vill skapa förutsättningar för er att strukturerat bygga upp er undervisning inom NO och teknik – och känna att vi gör det tillsammans.

 

Referenser :

Gibbons, P ” Stärk språket, stärk lärandet”

Hattie, J ” Synligt lärande för lärare”

Jönsson, A m fl ” Bedömning i NO ”

Lundahl, C ” Bedömning för lärande”

Nottingham, J ” Utmanande undervisning i klassrummet”

Skolverket ” Att se helheter i undervisningen, naturvetenskapligt perspektiv”

Skolverket ” Forskning för klassrummet”

Timperley, H ” Det professionella lärandets inneboende kraft”

William, D ” Att följa lärande”