Kollegialt lärande och systematisk utveckling – anlita din NT utvecklare!

lDärför NT utveckling

Vi läser ofta om hur våra elevers resultat sjunker, det kommer olika rapporter som beskriver det oroliga läget, vi läser om stressade lärare, vi hör om entreprenöriellt lärande och vikten av dess utveckling … listan kan göras lång för oss som verkar inom skolans värld.

Vi som NT utvecklare har ett uppdrag att utveckla, INTE utbilda, de lärare som undervisar i NO och teknik. Det brukar vi kalla att underlätta – möten med oss ska kännas inspirerande, kreativa och operativa. Vi visar på de verklighetsförankrade tillämpningarna och de nya forskningsrön som finns på ett lustfyllt och interaktivt sätt.

Det är ett faktum att det är en del av skolämnena som ägnas till just naturvetenskap och teknik. Vi vill visa på de vinster som finns när vi tar ett helhetsgrepp, kalla det gärna förmågor, på våra ämnen och ser samband.

Vi vet att samhället håller på att bli mer teknikberoende än någonsin och därmed står inför stora utmaningar. Här kommer olika kompetenser inom teknik och naturvetenskap  att vara avgörande. Vi behöver börja i tid!

 

Bakgrund

Skolverket arbetar för att öka elevers och barns intresse och kunskap inom naturvetenskap och teknik. Fram till 2016 pågår Naturvetenskaps- och tekniksatsningen som erbjuder förskolor och skolor stöd för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Satsningen vänder sig till lärare och förskollärare samt till rektor, förskolechef och huvudman.

https://www.youtube.com/watch?v=RBottw1gk-8

 

Här kan ni läsa regeringens uppdrag :

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228646!/Menu/article/attachment/NTuppdraget2012.pdf

 

Hösten 2013 startade vi vår utbildning genom Skolverkets nationella nätverk med förskole- och skolutvecklare inom naturvetenskap och teknik, så kallade NT-utvecklare. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen med eleverna och barnen i fokus.

 

Vad gör en NT utvecklare?

Här finns det dokument som beskriver det erbjudande vi ger er i Växjö Kommun.

Erbjudande NT-utvecklare

Vårt mål är att vi tillsammans kan lyfta fram all den kunskap inom NT som lärare i dagsläget redan har och att den i mötet mellan kollegor synliggörs vilket skapar ett kollegialt lärande som kommer hela verksamheten till gagn.

Under de två år som vår utbildning varat har vårt fokus legat på bedömning och språkutveckling.

Bedömning

Vi har genomfört den webbaserade kursen om betyg och bedömning som Skolverket erbjuder.

”Genom kursen kommer du att få kunskap och möjlighet att reflektera kring hur du använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Du kommer att få redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för din egen utveckling. Du kommer också att få resonera om hur du kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. ”

Den är öppen för alla och kan med fördel genomföras i ert arbetslag. Vi har efter genomförd kurs haft förmånen att dela tankar och reflektioner med övriga NT utvecklare och det har gett oss ökad kompetens. Se det som att vi också jobbar kollegialt.

Webkursen Betyg- och bedömning.webkurs betyg och bedömning

 

 

 

Stuart Naylor är en av de som skapat bedömningsverktyget ”Concept Cartoons”. Vi hade förmånen att få lyssna till honom och få höra allt om bakgrunden till begreppsbilderna. De är ett utmärkt verktyg vid bedömning och gagnar även språket.

DINO – ytterligare ett bedömningsverktyg som finns hos Skolverket.

Språkutveckling

”Alla är vi språklärare” – vi har verktyg för hur vi språkutvecklar inom NO och teknik. Avstamp har vi bl a tagit i Pauline Gibbons böcker och genom Maaike Hajers föreläsningar. Cirkelmodellen, hem- och expertgrupper, begreppskartor och bilder … listan kan göras lång på de metoder och modeller som vi applicerat på NO och teknik.

Skolverkets sida för språkutvecklande arbetssätt.

 

Framtid

Vårt sista år inom utbildningen kommer att ägnas åt programmering och hållbarhet. I Växjö har vi redan påbörjat arbetet med hållbarhet genom projektet ”Hållbara kliv” som hittills främst riktat sig till mellanstadiet. Här kommer vi att utvidga det och spänna över 1-16 perspektivet.

Vi har bloggat tidigare kring programmering och kod i skolan. Nu står vi inför ett år där vi ska försöka implementera ”ämnet”.

Forskning.

”Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå från elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt budskap”. Citatet är kärnan i Helen Timperleys forskning som visar på framgång. Vi måste lära oss att se om insatser verkligen leder till ökad måluppfyllelse, och inte bara tro att en fortbildningsinsats per automatik tillför något. Det har visat sig att ett systematiskt samarbete där metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas leder till bättre resultat för eleverna.

Dylan William framhåller det synliga lärandet och dess nyckelstrategier. En utveckling av dessa som diskuteras är HUR elever lär sig? Det är då vi vet vad som ska synliggöras.

Det framhålls ofta att det är viktigt att låta barn möta naturveten­skap och teknik tidigt. Dessa tidiga erfarenheter har betydelse för deras attityder till ämnena när de blir äldre. I rapporten ”Science Education in Europe – a critical reflection” (2008) rekommenderar Jonathan Osborne och Justin Dillon att man bör satsa på att utveckla undervisningen i naturvetenskap för barn under 14 år. De menar att den ska bygga på engagemang och arbete med praktiska undersök­ningar.

 

forskning för klassrummetUtbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket har samlat klassrumsnära rön i den här kunskapsöversikten.

 

 

 

 

Låter det intressant?

Varför inte låta oss komma ut till er skola och berätta mer? Låt oss tillsammans se över de behov som finns och därefter komma överens om hur vi gör.

Kontakta någon av oss :

liselott.johansson@skola.vaxjo.se (förskola)

linda.backstrom@skola.vaxjo.se ( F-6 )

helen.oberg@skola.vaxjo.se ( F- 6)

 

 

 Vi vill skapa förutsättningar för er att strukturerat bygga upp er undervisning inom NO och teknik – och känna att vi gör det tillsammans.

 

Referenser :

Gibbons, P ” Stärk språket, stärk lärandet”

Hattie, J ” Synligt lärande för lärare”

Jönsson, A m fl ” Bedömning i NO ”

Lundahl, C ” Bedömning för lärande”

Nottingham, J ” Utmanande undervisning i klassrummet”

Skolverket ” Att se helheter i undervisningen, naturvetenskapligt perspektiv”

Skolverket ” Forskning för klassrummet”

Timperley, H ” Det professionella lärandets inneboende kraft”

William, D ” Att följa lärande”

 

Entreprenöriellt lärande …

……. är svårt att säga snabbt:-) Jag fick idag tipset att kalla det för EL istället, mycket lättare.

Jag hade förmånen att få lyssna till Kaarin Kivimäki, forskare från Luleå tekniska universitet och verksam vid Centrum för entreprenöriellt lärande. Hon besökte Växjö i samband med projektet ELMA som stöds av Kampradstiftelsen och syftar till att stärka de entreprenöriella kompetenserna i matematik. Dock, lätt att omvandla och använda i alla ämnen. Imorgon följer vi upp med en halvdag till och i juni ytterligare två. Väldigt spännande och utvecklande att få ta del av- återkommer säkerligen med påfyllning.

Under förmiddagen fick vi en inblick i vad MOSAIK står för, vi tränade på samtals tekniker då det är en nyckel till utveckling, vi skrev vad vi tyckte begreppet entreprenöriell står för … på en lapp fick vi bara skriva ett ord och de samlade vi sedan i en ring på golvet …

20150224 073

 

…. och när jag sedan gjorde en Wordle av alla våra ord blev det så här :

wordle entreprenöriell

Samarbete känns som ett vinnande koncept.

Skolverket har publicerat en hel del kring entreprenöriellt lärande och entreprenörskap. Det hittar ni här.

forskning.se finns ett antal frågor kring ämnet som är läsvärda.

Entreprenörskap forskning

Forskning.se

På den nationella forskningsportalen Forskning.se kan ni leta er fram till att läsa mer om utbildningsvetenskap och undervisning i naturvetenskap.

Forskning i naturvetenskapernas didaktik har sedan 1960-talet utvecklats över hela världen, men är i Sverige ett relativt nytt forskningsfält.  I detta tema ger några av Sveriges ledande forskare inom NO-didaktik en överblick över forskningsområdet.  

Genom tiotalet frågor leds vi in i bedömningspraktik, språkliga aspekter på naturvetenskaplig undervisning, de senaste forskningsrönen mm.

En mycket läsvärd sida!

forskning.se

Ung Företagsamhet – Utbildning i Entreprenörskap

Som ett led i satsningen på entreprenörskap i skolan jobbar kommunen tillsammans med Ung Företagsamhet på ett projekt om detta. Den 6 maj bjuds alla grundskollärare in till en gratis utbildningsdag på Teleborg slott. Utbildningen kopplas till färdiga material med bedömningsmatriser. Alla som går utbildningen får även materialet från Ung Företagsamhet.Inbjudan Växjö 6 maj 2015

Se även Ung Företagsamhets webbplats

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

På Skolverkets hemsida, under fliken:

Skolutveckling/Lärande/Naturvetenskap,teknik/Grundskoleutbildning/Ämnesövergripande har Skolverket ”gömt” ett nytt stödmaterial med inspiration till att variera undervisningen med olika språk- och kunskapsutvecklande aktiviteter och redovisningsformer. Där finns också exempel på hur eleverna kan stöttas i arbetet med det naturvetenskapliga och tekniska språket.

Här är ett par redovisningsexempel från årskurs 1-3 och 4-6:

språk1 språk2

Bedömningsstöd i teknik för årskurs 6 och 9

Skolverkets hemsida hittar ni ett bra bedömningsstöd i teknik. Ur presentationstexten:

Som stöd för bedömning i ämnet teknik finns ett material som kommenterar kunskapskraven. Materialet består dels av en film som visar exempel på bedömningar av elevers arbete i teknik i årskurs 6 och 9, dels av en skrift som ger en bredare och djupare förståelse för hur kunskapskraven är konstruerade.

Filmen och kommentarmaterialet kompletterar varandra.

Materialet utgår från verksamma lärares bedömningar av autentiska elevexempel och beskriver hur lärare kan gå till väga för att identifiera bedömningsaspekter utifrån värdeorden.

Kan användas av både lärare och elever

Bedömningsstödet kan användas av både lärare och elever för att särskilt förtydliga och ge exempel på vad som kan vägas in i bedömningen och hur bedömning kan gå till. I materialet finns exempel på elevprestationer och lärares resonemang kring prestationerna. Dessa är tänkta att inspirera till samtal kring hur kunskapskraven kan tolkas och användas. Materialet kan med fördel användas som underlag för studiedagar och vid sambedömning

Filmen hittar ni längst ner i länken.

Kommentarmaterial till kunskapskraven i teknik

 

 

En röd tråd i kemi för årskurs 1 till 9.

På skolverkets hemsida hittar ni nedanstående material. Det är med utgångspunkt i den kommunikativa förmågan de byggt upp området kring matens kemi. Här hittar ni elevtexter, arbetsgång och bedömningsstöd. Riktigt bra! Och tänk att kunna följa progressionen från årskurs 1 till 9. Föder direkt idéer till andra arbetsområden 🙂

 

Utdrag ur texten på Skolverket.

Kemi: Matens kemi

Matens kemi är ett förslag på hur ett arbetsområde inom kemi kan organiseras. Arbetsområdet har sin utgångspunkt i förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Elevernas uppgift är att göra ett populärvetenskapligt uppslag om mat i en tidning för jämnåriga.

Förmåga att kommunicera

Den kommunikativa förmågan lyfts fram tydligt i kursplanen i kemi. En orsak är att kunnande i kemi bygger på att eleverna förstår vad andra människor menar och att de själva kan uttrycka sig i frågor som rör kemi. Därför behöver du som kemilärare låta dina elever uttrycka sig och arbeta med olika texttyper och andra framställningar med kemiinnehåll.

I Matens kemi får dina elever träna på att skriva populärvetenskapliga kemitexter själva. Det ger dem en tydligare bild av hur sådana texter är uppbyggda och kan läsas. De får också tillfälle att söka information, granska källor och uttrycka sina kunskaper i kemi så att en bestämd målgrupp förstår. Som lärare stöder du deras arbete med textens struktur, målgruppsanpassning och innehåll genom att ge instruktioner och återkoppling. Till din hjälp har du dokument med textexempel och instruktioner.

Eleven som samhällsmedborgare

Ur en demokratisk synvinkel är det betydelsefullt att eleverna lär sig att formulera och granska argument. Genom att de i undervisningen får möta aktuella samhällsfrågor med koppling till mat, exempelvis i tidningsartiklar, filmer och egna intervjuer, får de möjlighet att granska värderingar, synsätt och intressen bakom olika uttalanden. Det kan ge dem en grund för att ta ställning och en känsla av att vara delaktiga och engagerade i sin omvärld.

Mat utifrån ett kemiperspektiv

Matens kemi handlar om mat utifrån ett kemiperspektiv. För eleverna i årskurs 4-6 och 7-9 har området två inriktningar. Det ger eleverna möjlighet att välja utifrån intresse: Mat och hälsa eller Mat och miljö. Så här kan arbetsområdets fokus se ut beroende på dina elevers ålder.

  • Årskurs 1-3: Frågor om hur mat kan kategoriseras, vilken uppgift maten har i kroppen och hur man kan undersöka mat med enkla kemiska metoder.
  • Årskurs 4-6: Frågor om kopplingen mellan olika näringsämnen i maten och deras respektive uppgift i kroppen, samt vilka livsmedel de finns i.
  • Årskurs 7-9: Frågor om kemiska processer när mat produceras och tas omhand i kroppen, samt vilka konsekvenserna kan bli för hälsa och miljö.

 

Här hittar ni hela inlägget.