Ett tips från mig är att ge barnen de rätta begreppen. Ord som vi vuxna kanske inte känner oss bekväma med, men varför låta ”våra” barn också bli det. På Villekullas förskola tog sig t.ex en tvååring till sig ordet kromotografi (osäker på stavning;) som ett naturligt begrepp för vad som händer när man separerar färger. På Åby förskola satte pedagogerna upp små förklaringslappar i sitt teknikhus, dels för de själva men även för övriga pedagoger och föräldrar.
Har ju utlovat mer från Åby förskola om hur deras NT-satsning har gått under våren. Teknikhuset, som skapats på avdelningen med de yngsta barnen, har även nu en sprattelgubbe, och som besökare kunde jag och Eva konstatera att det även dukas upp en och annan fika i huset:)
De barnen som jobbat med slussen har fångats av rotation. Blev även ett besök på kvarnen (snacka om att kunna samverka med samhället, både sluss och kvarn i samma by, lite avundsjuk blir man allt). Vattenhjul tillverkades av äpple och mjölkkartong och barnen kunde konstatera att ”det går snabbare om man tar full gas på kranen”. Detta var barngruppen med de äldsta och de hade gjort många egna dokumentationer som satt på väggarna, bland annat av hur de tillverkade en sluss.
Gruppen med ”mellanbarnen” (3-åringar) hade som inkörsport flyta och sjunka, vilket fångade barnen hela terminen. Pedagogerna berättade en helt ljuvlig episod som visar på att dokumentationer har en stor betydelse för barns utforskande. Utmaningen till barnen var att få något som flöt att sjunka. Efter en stunds experimenterande kom barnen spontant på att de kunde ju kolla dokumentationerna från vad som flöt och sjönk. Sagt och gjort, de kunde med hjälp av bilderna konstatera att suddgummi sjunker och sedan blev det ett utforskande med att få suddgummit att sitta fast på det plastföremål de skulle få att sjunka (tejp visade sig vara det bästa;)
(De nedersta fotona är de som barnen återvände till, de övre hur de inhämtade kunskap från dessa)
Ny rapport av fördjupande forskningsinsatser kopplade till skolutvecklingsprogrammet ”KNUT3”.
En berättelse om vad en transformativ inriktning på utbildningens genomförande kan innebära för skolutveckling och möjligheter till meningsfullt lärande.
Här hittar ni rapporten.
Här hittar ni länk till KNUT sidan.
KNUT-projektet är ett nationellt skolutvecklingsprojekt som drivits sedan 2010. Syftet är att öka barns och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för hållbarhetsfrågor genom att utveckla verksamheten och undervisningen i landets förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.
Coursera erbjuder en gratis 11-veckors onlinekurs i programmering. Kursen ges på engelska och innebär 2-4 timmars studier per vecka. Kursen kräver inga förkunskaper. Det är University of Michigan som står bakom kursupplägget.
Här hittar ni kursen.
I nedanstående nummer av Origo kan ni läsa mer om programmering.
ENTREPRENÖRSKAP I
UTBILDNING
– VAD, VARFÖR, NÄR, HUR?
Det är rubriken på den OECD rapport som Martin Lackéus, Chalmers tekniska högskola, skrivit. Den har sedan översatts och bearbetats av Annhild Månsson, Gimle Utbildning AB. Det har hon givits i uppdrag av Sundsvalls Kommun och Växjö Kommun.
Syftet med rapporten är att klargöra rubriken ovan. Här hittar ni rapporten. Vill ni läsa den ursprungliga engelska versionen finns den här.
Wordle från EL kurs och kollegors tankar kring begreppet.
En tvådagarskonferens i Borås som bara riktar sig mot förskola. Tror att det är så att den genomförs vartannat år och själv har jag tyvärr aldrig deltagit men har hört av andra förskollärare att den är jättebra. Klicka på bilden om du vill veta mer!
I år handlar det om ljus. Så inspirerande att delvis koppla samman kemi ämnet med fysik 🙂
Här kan du beställa ditt material. Passa på!
Kemins Dag 2015
Nu bjuder vi in lärare att fira Kemins Dag med sin klass. I år firas Kemins Dag den 9-10 oktober. Experimentet anknyter till Internationella ljusåret.
Förenta nationerna har utsett 2015 till International Year of Light, Internationella ljusåret. Därför har årets Kemins Dag ljus som tema.
Ljus och kemi är intimt förknippade med varandra och årets materialpaket innehåller två experiment som illustrerar detta. I det första får eleverna själva tillverka oljelampor i det andra visar läraren hur man kan konstruera ett enkelt batteri som får en LED-lampa att lysa.
Varje materialpaket räcker till en klass med 30 elever. Allt som behövs till experimenten finns med i materialpaketet som även innehåller en lärarinstruktion och informationsmaterial till eleverna.
Vi har 4.500 materialpaket att dela ut. Först till kvarn gäller. Paketen skickas ut i september i god tid inför Kemins Dag 9-10 oktober.
lDärför NT utveckling
Vi läser ofta om hur våra elevers resultat sjunker, det kommer olika rapporter som beskriver det oroliga läget, vi läser om stressade lärare, vi hör om entreprenöriellt lärande och vikten av dess utveckling … listan kan göras lång för oss som verkar inom skolans värld.
Vi som NT utvecklare har ett uppdrag att utveckla, INTE utbilda, de lärare som undervisar i NO och teknik. Det brukar vi kalla att underlätta – möten med oss ska kännas inspirerande, kreativa och operativa. Vi visar på de verklighetsförankrade tillämpningarna och de nya forskningsrön som finns på ett lustfyllt och interaktivt sätt.
Det är ett faktum att det är en del av skolämnena som ägnas till just naturvetenskap och teknik. Vi vill visa på de vinster som finns när vi tar ett helhetsgrepp, kalla det gärna förmågor, på våra ämnen och ser samband.
Vi vet att samhället håller på att bli mer teknikberoende än någonsin och därmed står inför stora utmaningar. Här kommer olika kompetenser inom teknik och naturvetenskap att vara avgörande. Vi behöver börja i tid!
Bakgrund
Skolverket arbetar för att öka elevers och barns intresse och kunskap inom naturvetenskap och teknik. Fram till 2016 pågår Naturvetenskaps- och tekniksatsningen som erbjuder förskolor och skolor stöd för att utveckla undervisningen i naturvetenskap och teknik. Satsningen vänder sig till lärare och förskollärare samt till rektor, förskolechef och huvudman.
https://www.youtube.com/watch?v=RBottw1gk-8
Här kan ni läsa regeringens uppdrag :
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.228646!/Menu/article/attachment/NTuppdraget2012.pdf
Hösten 2013 startade vi vår utbildning genom Skolverkets nationella nätverk med förskole- och skolutvecklare inom naturvetenskap och teknik, så kallade NT-utvecklare. Målet med NT-utvecklarnas arbete är att genom handledning och kollegialt lärande bidra till att utveckla undervisningen med eleverna och barnen i fokus.
Vad gör en NT utvecklare?
Här finns det dokument som beskriver det erbjudande vi ger er i Växjö Kommun.
Vårt mål är att vi tillsammans kan lyfta fram all den kunskap inom NT som lärare i dagsläget redan har och att den i mötet mellan kollegor synliggörs vilket skapar ett kollegialt lärande som kommer hela verksamheten till gagn.
Under de två år som vår utbildning varat har vårt fokus legat på bedömning och språkutveckling.
Bedömning
Vi har genomfört den webbaserade kursen om betyg och bedömning som Skolverket erbjuder.
”Genom kursen kommer du att få kunskap och möjlighet att reflektera kring hur du använder läroplanen som underlag för planering, genomförande och bedömning av undervisningen. Du kommer att få redskap att använda bedömning såväl för elevens lärande som för din egen utveckling. Du kommer också att få resonera om hur du kan väga samman elevers kunskaper till betyg på ett tillförlitligt sätt. ”
Den är öppen för alla och kan med fördel genomföras i ert arbetslag. Vi har efter genomförd kurs haft förmånen att dela tankar och reflektioner med övriga NT utvecklare och det har gett oss ökad kompetens. Se det som att vi också jobbar kollegialt.
Webkursen Betyg- och bedömning.
Stuart Naylor är en av de som skapat bedömningsverktyget ”Concept Cartoons”. Vi hade förmånen att få lyssna till honom och få höra allt om bakgrunden till begreppsbilderna. De är ett utmärkt verktyg vid bedömning och gagnar även språket.
DINO – ytterligare ett bedömningsverktyg som finns hos Skolverket.
Språkutveckling
”Alla är vi språklärare” – vi har verktyg för hur vi språkutvecklar inom NO och teknik. Avstamp har vi bl a tagit i Pauline Gibbons böcker och genom Maaike Hajers föreläsningar. Cirkelmodellen, hem- och expertgrupper, begreppskartor och bilder … listan kan göras lång på de metoder och modeller som vi applicerat på NO och teknik.
Skolverkets sida för språkutvecklande arbetssätt.
Framtid
Vårt sista år inom utbildningen kommer att ägnas åt programmering och hållbarhet. I Växjö har vi redan påbörjat arbetet med hållbarhet genom projektet ”Hållbara kliv” som hittills främst riktat sig till mellanstadiet. Här kommer vi att utvidga det och spänna över 1-16 perspektivet.
Vi har bloggat tidigare kring programmering och kod i skolan. Nu står vi inför ett år där vi ska försöka implementera ”ämnet”.
Forskning.
”Lärare ska fortbildas i grupp, alltid utgå från elevernas behov och är beroende av ett starkt och tydligt pedagogiskt budskap”. Citatet är kärnan i Helen Timperleys forskning som visar på framgång. Vi måste lära oss att se om insatser verkligen leder till ökad måluppfyllelse, och inte bara tro att en fortbildningsinsats per automatik tillför något. Det har visat sig att ett systematiskt samarbete där metoder utvecklas, prövas i klassrummet, utvärderas och utvecklas leder till bättre resultat för eleverna.
Dylan William framhåller det synliga lärandet och dess nyckelstrategier. En utveckling av dessa som diskuteras är HUR elever lär sig? Det är då vi vet vad som ska synliggöras.
Det framhålls ofta att det är viktigt att låta barn möta naturvetenskap och teknik tidigt. Dessa tidiga erfarenheter har betydelse för deras attityder till ämnena när de blir äldre. I rapporten ”Science Education in Europe – a critical reflection” (2008) rekommenderar Jonathan Osborne och Justin Dillon att man bör satsa på att utveckla undervisningen i naturvetenskap för barn under 14 år. De menar att den ska bygga på engagemang och arbete med praktiska undersökningar.
Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Skolverket har samlat klassrumsnära rön i den här kunskapsöversikten.
Låter det intressant?
Varför inte låta oss komma ut till er skola och berätta mer? Låt oss tillsammans se över de behov som finns och därefter komma överens om hur vi gör.
Kontakta någon av oss :
liselott.johansson@skola.vaxjo.se (förskola)
linda.backstrom@skola.vaxjo.se ( F-6 )
helen.oberg@skola.vaxjo.se ( F- 6)
Vi vill skapa förutsättningar för er att strukturerat bygga upp er undervisning inom NO och teknik – och känna att vi gör det tillsammans.
Referenser :
Gibbons, P ” Stärk språket, stärk lärandet”
Hattie, J ” Synligt lärande för lärare”
Jönsson, A m fl ” Bedömning i NO ”
Lundahl, C ” Bedömning för lärande”
Nottingham, J ” Utmanande undervisning i klassrummet”
Skolverket ” Att se helheter i undervisningen, naturvetenskapligt perspektiv”
Skolverket ” Forskning för klassrummet”
Timperley, H ” Det professionella lärandets inneboende kraft”
William, D ” Att följa lärande”
2015 är ljusets år. Här finns en möjlighet, genom en MOOC kurs, att lära mer om ljus och hur man kan undervisa kring det. Det här är en av aktiviteterna för det internationella ljusåret.
Vad är då en MOOC kurs ?
Mooc-kurs (eng. Massive Open Online Course), är en storskalig öppen nätkurs, en avgiftsfri distanskurs som kan läsas av tusentals kursdeltagare till liten lärarinsats. Förutom en omfattande mängd traditionellt kursmaterial för e-lärande såsom inspelade videolektioner, baseras mooc-kurser på interaktiva uppgifter. Kursdeltagaren löser dessa enskilt eller i grupp och erhåller snabbt återkoppling från varandra eller genom automaträttning. Vanligen används lärplattformar anpassade för ändamålet.
Källa Wikipedia.
Vi har tidigare tipsat om Skolverkets sidor som behandlar språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt inom NT.
Nu har man publicerat mer material som är väl värda att fördjupa sig i.
Uttrycksformer för upptäckare – inspiration
Inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik finns många spännande texttyper som kan inspirera till utveckling av skriftliga uppgifter inom olika arbetsområden. I det här materialet kan du hitta beskrivningar av hur man kan arbeta med några av dessa texttyper samt exempel på texter i olika genrer.
Med exempel från det centrala innehållet i biologi, fysik, kemi, naturkunskap och teknik beskriver materialet naturvetenskapliga och tekniska texttyper som du kan ha glädje av i undervisningen. Materialet är tänkt som ett metodmaterial att plocka fritt ur.
Det finns nu även fördjupande material där ni kan göra podcasts, radioreportage, vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar … och mycket mer. Allt beskrivs mycket grundligt och man delar även med sig av exempel som beskriver de olika fördjupningarna ytterligare.
En guldgruva för att öka elevernas engagemang och lyfta, inte bara språket, utan även kunskaperna inom NO och teknik.