Russinhissen

Idag har regionens NT-utvecklare haft en ämnesdidaktisk dag på Linneuniversitetet med temat Språk, texter och lärande i NO och teknik. Lektor Eva Berg Nestlog föreläste och hade workshop om vardagsspråk kontra skolspråk, om språkutveckling och kunskapsutveckling i förskola och skola. Ett litet experiment hann vi med också, russinhissen. Intressant och lärorik dag.

image

Mot nya höjder i förskolan

Uppdragen riktar sig till årskurs 4-6 men det första går utmärkt att göra i förskolan. ”Mina” 4-åringar tyckte att detta var superkul. Även om själva konstruktionen främst gjordes av mig så var raketuppskjutningen något som de själva kunde experimentera med tillsammans. Efter en stunds utforskande med hur röret skulle riktas och hur man ”bäst” stampade på flaskan så fanns det ingen noskon kvar. Ett barn kom på att om man tar fart och hoppar på flaskan far raketen iväg jättefort och långt. Detta får vi göra om ute (och byta flaskan för den är svår att få ut i normal form igen.

En röd tråd i kemi för årskurs 1 till 9.

På skolverkets hemsida hittar ni nedanstående material. Det är med utgångspunkt i den kommunikativa förmågan de byggt upp området kring matens kemi. Här hittar ni elevtexter, arbetsgång och bedömningsstöd. Riktigt bra! Och tänk att kunna följa progressionen från årskurs 1 till 9. Föder direkt idéer till andra arbetsområden 🙂

 

Utdrag ur texten på Skolverket.

Kemi: Matens kemi

Matens kemi är ett förslag på hur ett arbetsområde inom kemi kan organiseras. Arbetsområdet har sin utgångspunkt i förmågan att använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle. Elevernas uppgift är att göra ett populärvetenskapligt uppslag om mat i en tidning för jämnåriga.

Förmåga att kommunicera

Den kommunikativa förmågan lyfts fram tydligt i kursplanen i kemi. En orsak är att kunnande i kemi bygger på att eleverna förstår vad andra människor menar och att de själva kan uttrycka sig i frågor som rör kemi. Därför behöver du som kemilärare låta dina elever uttrycka sig och arbeta med olika texttyper och andra framställningar med kemiinnehåll.

I Matens kemi får dina elever träna på att skriva populärvetenskapliga kemitexter själva. Det ger dem en tydligare bild av hur sådana texter är uppbyggda och kan läsas. De får också tillfälle att söka information, granska källor och uttrycka sina kunskaper i kemi så att en bestämd målgrupp förstår. Som lärare stöder du deras arbete med textens struktur, målgruppsanpassning och innehåll genom att ge instruktioner och återkoppling. Till din hjälp har du dokument med textexempel och instruktioner.

Eleven som samhällsmedborgare

Ur en demokratisk synvinkel är det betydelsefullt att eleverna lär sig att formulera och granska argument. Genom att de i undervisningen får möta aktuella samhällsfrågor med koppling till mat, exempelvis i tidningsartiklar, filmer och egna intervjuer, får de möjlighet att granska värderingar, synsätt och intressen bakom olika uttalanden. Det kan ge dem en grund för att ta ställning och en känsla av att vara delaktiga och engagerade i sin omvärld.

Mat utifrån ett kemiperspektiv

Matens kemi handlar om mat utifrån ett kemiperspektiv. För eleverna i årskurs 4-6 och 7-9 har området två inriktningar. Det ger eleverna möjlighet att välja utifrån intresse: Mat och hälsa eller Mat och miljö. Så här kan arbetsområdets fokus se ut beroende på dina elevers ålder.

  • Årskurs 1-3: Frågor om hur mat kan kategoriseras, vilken uppgift maten har i kroppen och hur man kan undersöka mat med enkla kemiska metoder.
  • Årskurs 4-6: Frågor om kopplingen mellan olika näringsämnen i maten och deras respektive uppgift i kroppen, samt vilka livsmedel de finns i.
  • Årskurs 7-9: Frågor om kemiska processer när mat produceras och tas omhand i kroppen, samt vilka konsekvenserna kan bli för hälsa och miljö.

 

Här hittar ni hela inlägget.