Dåliga förutsättningar för lärares bedömningspraktik

Vi har tidigare skrivit om Eva Hartell och hennes forskning på bloggen. Nu kan vi läsa en artikel om den på Skolverkets hemsida.

Alltför mycket ansvar för arbetet med formativ bedömning läggs på den enskilda läraren. Det menar Eva Hartell, vars avhandling belyser olika aspekter av lärares bedömningspraktik i teknikämnet på grundskolan.

Fyra delstudier om bedömning i teknik

Avhandlingen Assidere Necesse Est: necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education består av fyra delstudier. Den första studerar lärares dokumentationspraktik i form av skriftliga omdömen. Resultatet visade att det var väldigt begränsad information om teknikämnet i de individuella studieplanerna. I den andra studien observeras två lärares bedömning minut-för-minut genom klassrumsobservationer i årskurs 4 och 5.

– Här kunde jag se spår av alla fem nyckelstrategier för formativ bedömning men i olika utsträckning.  Jag kunde också se att lärarna baserade sina tolkningar av elevernas förståelse genom att samla belägg i klassrummet, säger Eva Hartell.

I den tredje studien belyses lärares uppfattning om sin egen förmåga att arbeta med bedömning i olika syften. Den fjärde studien ger inblick i vad lärare faktiskt fokuserar på när de bedömer autentiska elevarbeten i form av multimodala e-portföljer.

–  I en av studierna blir det särskilt tydligt hur förutsättningarna för lärare att arbeta med bedömning för lärande behöver förbättras, menar Eva.

Egen nyfikenhet skapade frågor

– Mitt intresse väcktes utifrån egen lärarerfarenhet. Hur kan jag veta vad, om och hur barn lär sig och hur kan jag rigga undervisningen så att de lär sig så mycket som möjligt? Särskilt den första studien var en direkt följd av att jag som lärare tyckte att det var svårt skriva omdömen till elever, att i ord beskriva en elevs kunskaper och hur eleven skulle kunna lära sig mer.

Forskning om formativ bedömning blev därför en ingång i att studera bedömningen i klassrummet. Eva berättar att hon blivit mer kritisk och ifrågasättande genom sin forskning.  Hon har också fått upp ögonen för att undervisning är en oerhört komplex verksamhet men också att finns en stor okunskap om bedömningsfrågor, inte minst i teknikämnet, detta trots att det finns ett stort intresse i samhället för att satsa på teknik.

– Jag såg oerhört professionella lärare och fina samspel där lärarna gjorde allt i sin makt för att föra eleverna framåt. Men det var ledsamt att konstatera att lärarna stod ensamma i sitt bedömningsarbete och enbart hade sin egen förmåga att förlita sig på. Förutsättningarna för lärare att arbeta med bedömning på ett för elevernas lärande fruktsamt sätt måste förbättras!

Eva Hartell betonar behovet av möjlighet till kollegialt lärande och sambedömning. Hon är mycket kritisk till hur teknikämnet behandlas i skolors organisation och med de möjligheter som ges till god undervisning och god bedömningspraktik i teknik.

Vad är det lärare bedömer i teknik?

– När man studerar lärares bedömningspraktik och även tittar på tillgänglig statistik så kan man verkligen fundera över vad lärare bedömer. Hela lärargruppen i den tredje studien uttryckte osäkerhet om betygsättning. Den grupp som hade störst tilltro till sin förmåga att sätta betyg var de som saknade lärarutbildning men hade någon form av teknisk utbildning Det var samma grupp som i minst utsträckning uttryckte att de använde kursplanen som utgångspunkt för sin undervisning. Samtidigt kunde vi se att lärare med både teknik- och lärarutbildning kände större tilltro till sin egen förmåga att stötta elevens lärande. Det här behöver undersökas vidare särskilt med tanke på hur de rapporterade elevresultaten i form av betyg och IUP ser ut.

Dessa resultat väckte frågor hos Eva och kollegan Inga-Britt Skogh, om vad lärare egentligen bedömer. I den fjärde studien fick fem lärare med ämnesutbildning och lärarutbildning bedöma 21 autentiska digitala elevportfolios, samtidigt som de berättade vad de fokuserade på i elevernas arbeten. Resultatet visade att lärare är överens om vad de bedömer, intresset riktades främst mot helheten portfolion hos alla lärarna. Lärarna var också överens om vikten av att eleverna gjorde klart uppgifter.

Viktigt med ämnesspecifik bedömningsforskning

Eva hoppas att hennes resultat kommer till användning inom lärarutbildningen men också att de kan ge argument för att lärare behöver få tid att under ordnade former arbeta tillsammans med andra lärare kring att planera och utveckla bedömning, både specifikt i teknikämnet men också generellt. Lärares bedömningsarbete är i mångt och mycket ämnesspecifikt medan stora delar av bedömningsforskningen är av generell karaktär, menar hon.

Hon berättar att hon arbetar vidare med forskning och skolutveckling både inom Haninge kommun och på Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Tillsammans med lärare och skolledare bedriver hon studier av lärares bedömningspraktiker i teknik och om implementering av formativ bedömning. Eva menar att det behövs mer forskning i synnerhet när det gäller vad lärare bedömer i teknikämnet, som även internationellt är ett område som är svagt beforskat. Hon menar vidare att det skulle vara intressant att undersöka möjligheter att utveckla både undervisningen och bedömarkompetensen med hjälp av digitala verktyg och gärna från ett elevperspektiv

Text: Agneta Grönlund

Hartell, E. (2015). Assidere Necesse Est: necessities and complexities regarding teachers’ assessment practices in technology education. Stockholm : KTH, Kungliga Tekniska högskolan, 2015. Stockholm.

Nytt kommentarmaterial som berör biologi

Missa inte det nya kommentar materialet ”Att bedöma resonemang om källornas och informationens användbarhet” som publicerats på Skolverkets webplats. Klicka så hittar ni det i pdf:format.

Att kunna söka, tolka och kritiskt granska information från olika källor är något som ingår i flera skolämnen. Syftet med det här materialet är att ge lärare stöd i att bedöma elevers kunskaper utifrån de delar av kunskapskraven i årskurs 6 som handlar om att föra resonemang om källors och informations användbarhet. En förhoppning är att materialet samtidigt ska ge idéer kring hur undervisningens innehåll och former kan utvecklas för att ge eleverna goda förutsättningar att föra sådana resonemang med hög kvalitet.

Att bedöma resonemang

 

Gratis kod tjänst för skolan – Koda.nu.

Nu kan du lära dig programmera egna spel med programmeringsspråket JavaScript! Perfekt för dig som är nybörjare i programmering och vill komma igång och koda.

Det utlovas på sajten koda.nu – en helt gratis tjänst för skolan. Titta in på sidan där du även finner instruerande filmer.

 

Mikael Tylmad som är ansvarig för sidan har även skrivit en bok som ni finner här.

Programmering för högstadiet är en grundbok i programmering för årskurs 7-9. Författarna har skapat ett läromedel som på ett enkelt och lustfyllt sätt hjälper dina elever att förstå och använda programkod. Eleverna skriver kod i programspråket JavaScript och övningarna ger omedelbara grafiska resultat. På den tillhörande hemsidan arbetar eleven i programmeringslaboratoriet. Det enda som krävs är en webbläsare.

Boken utgår från enklare övningar, men innehåller även mer utmanande övningar i vilka eleven kan fördjupa sin kunskap. Övningarna är utformade så att eleverna lär sig programmering på ett roligt, intressant och användbart sätt.

Programmering för högstadiet finns även i den engelska översättningen Start coding! I tillhörande Programmering för högstadiet Lärarmaterial får du som lärare hjälp med arbetsmetoder och förslag på lektionsplaneringar.

Programmering för högstadiet passar dig som:

  • söker ett läromedel som lär ut grunderna i programmering på ett enkelt sätt
  • vill inspirera eleverna att vara kreativa och lösa problem
  • vill att eleverna lär sig programmering med hjälp av ett webbaserat verktyg

Författare till Programmering för högstadiet är systemadministratörerna Mikael Tylmad och Pontus Walck. Båda har med framgång undervisat i programmering både på högstadiet och gymnasiet.

 

När vi mötte Mikael under NT dagarna sa han att materialet passar även för mellanstadiet som en fördjupning för de som kodat i andra program.

 

 

Bedömning i teknik.

bedöming i teknik klassrummetBoken ger stöd för att utveckla lärande och undervisning i teknik med hjälp av formativ bedömning eller bedömning för lärande. Författarna beskriver hur lärare har utvecklat sin undervisning i teknik och hur de lyckats stödja sina elever att utveckla lärandet i teknik. Resultat från olika forskningsprojekt i England och Nya Zeeland presenteras. Här beskrivs också metoder och strategier som lärare i projekten prövat och anpassat till sin egen undervisning. Konkreta exempel ges på hur elever, genom bedömning för lärande, kan utveckla sina teknikkunskaper och hur lärare kan interagera med eleverna och utmana deras tankar och idéer.
Bedömning för lärande i teknikklassrummet innebär att läraren:
– planerar för att främja lärande och öka motivationen hos eleverna
– skapar tillfällen där eleverna får uttrycka sina tankar, diskutera och argumentera
– leder djupa och öppna helklassdiskussioner
– ser till att eleverna är aktiva i lärandeprocessen
– gör professionella bedömningar om vad som är nästa steg i lärandet
– återkopplar genom att beskriva kvaliteten på elevernas arbete och tala om hur arbetet kan förbättras.
I boken ges konkreta exempel på hur elever, genom bedömning för lärande, kan utveckla sina teknikkunskaper och hur lärare kan interagera med eleverna och utmana deras tankar och idéer

En fantastisk bok till ett lågt pris.

Delaktighet för lärande

Delaktighet för lärande

tumnagel

Denna kunskapsöversikt lyfter fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning.

De demokratiska värdena, elevernas delaktighet och inflytande, ska vara lika centralt i utbildningen som kunskaper i olika skolämnen. Det framgår tydligt i skollagen och läroplanerna. Denna kunskapsöversikt lyfter fram forskning som handlar om vad delaktighet och inflytande innebär och hur man kan arbeta med elevers inflytande över beslutsprocesser och elevaktiv undervisning. Kunskapsöversikten riktar sig i första hand till personal i grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer eller till dig som vill veta mer om elevdelaktighet och inflytande.

LYFTIS – ett sätt att säkerställa tekniken

lyftis

Hur ser er teknikundervisning ut? Ges den det antal timmar som är föreskrivet? Syns det kollegiala lärandet?

Nu är LYFTIS igång! LYFTIS har tagits fram för att ge skolor, F-9, ett verktyg för att på ett strukturerat sätt utveckla teknikämnet i den enskilda skolan, genom bl.a. självvärdering. Här kommer också finnas en referensgrupp som fungerar som ambassadörer och användare av LYFTIS.

Så här presenteras satsningen :

Utgångspunkter i LYFTIS

  • Ett stödmaterial som skolor kan använda för att utveckla sin teknikundervisning.

  • Inspiration från ISO-systemet, med en logik för ständig förbättring.

  • Grunden ligger i Skolinspektionens självvärderingsinstrument.

  • Kännetecknas av framåtblick!

  • Till instrumentet kopplas olika former av stöd – texter, bilder, filmer, tips, erfarenheter, exempel på samverkan…

  • Stödet kommer att kunna utvecklas under tid.

Syftet med LYFTIS

  • En struktur för att systematiskt utveckla teknikämnet på den enskilda skolan.

  • Skolan ska bygga upp sitt ägande av teknikämnet.

  • Inte vara i händerna på ”eldsjälar” eller Skolverkets stöd och tolkningar etc.

  • Systematiken är i fokus, det får ta den tid det tar men det ska finnas en handlingsplan med tydliga rutiner som kontinuerligt utvärderas med syfte att teknikämnet ständigt blir ännu bättre.

  • Olika skolor kommer att prioritera och göra olika. Det finns inget ”rätt” eller ”fel” sätt att utveckla teknikämnet.

Stegen i LYFTIS

  1. Nulägesanalys: Skolinspektionens rapport, självvärdering. Resultatet: identifiering av utvecklingsaspekter.

  2. Identifiering av relevanta styrdokument såsom kursplan i teknik m.m.

  3. Upprätta utvecklingsmål och handlingsplan.

  4. Införande och tillämpning

  5. Uppföljning

  6. Skolledningens genomgång

  7. Ständig förbättring

 

Här finns en mängd resurser och stöd som hjälper er att skapa ert eget teknik lyft. Ta er en titt på sidan och hör gärna av er till oss om ni behöver stöd.

LYFTIS

 

 

Undersökning av tekniska lösningar

Genom att undersöka tekniken i vardagen får eleverna verktyg att förstå tekniska lösningar som omger dem, till exempel hur de fungerar, hur de används, vilka material de är gjorda av och hur ingående delar samverkar. Det ger eleverna också möjlighet att få förståelse för hur tekniska och naturvetenskapliga principer används i olika lösningar.

Skolverket har publicerat nya undervisningsstöd vad gäller undersökning av tekniska lösningar. Dessa finns för alla stadier.

Här nedan hittar ni länkar till de olika stöden:

1 – 3

4 – 6

7 – 9