” Huvudexperimenten i Kemilektioner för grundskolan är valda för att passa till årskurserna 4-6. Till varje avsnitt finns även förförståelseexperiment som tar upp de moment som gäller för årskurser 1-3. ”
Surfa in på sidan och ta del av alla teman som finns. En verklig guldgruva att ösa kemisk inspiration ur. Kemin presenteras på ett enkelt och konkret sätt. På bilden till vänster ser du hur ni kan genomföra en systematisk undersökning av de pulver som vi har i köks skåpen. ( Det är decembertemat )
Som avslutning av mina elevers vädertema, och en del av min bedömning, har jag använt ”Fem myror är fler än fyra elefanter” och den för de flesta bekanta Lattjo Lajban lådan.
Vi tittade på nedanstående klipp, vilket lockade mina fyror till många skratt och jag förstod att det här var något som de flesta kände igen. Klippet är noga utvalt då det innehåller de påhittade djuren gronk, karaff och snyckling ( bara det 🙂 ). När vi tittat klart var de flesta jättesugna på att berätta om sina val och varför de tyckte det ena eller det andra. Det blev många olika motiveringar kring ränder, ben och färg.
När jag sedan presenterade det uppdrag som de skulle utföra så var det inga som helst oklarheter hur de skulle göra. Uppdraget bestod av fyra olika väderbegrepp, och de skulle i grupp om fyra motivera varför de tyckte att något skulle bort. Var och en fick alltså göra sin egen beskrivning. Jag var noga med att påpeka att det var just det egna valet som gällde. Det första alla gjorde var att skriva ner små korta stödord som stödde den egna tanken. Eleverna är väl bekanta med EPA modellen som blev en variant här.
Eleverna har begreppsordlistan som följer temat till sin hjälp om de önskar. Det är för övrigt något som alltid sitter synligt i klassrummet. Den listan har vi gjort tillsammans. När vi startar sker en brainstorming kring vad de redan kan och känner till och sedan fylls den på under tiden temat pågår. Det gör att kunskapsutvecklingen blir synlig.
Det är svårt att hinna med att lyssna på alla grupper, men mina elever har en padda framför sig och spelar in sitt samtal. Det gör att jag sedan i lugn och ro kan lyssna till deras samtal och olika tankar. Det är en modell som fungerat mycket bra i mina grupper.
Jag visar begreppen som de ska arbeta med i en enkel fyrfältare på smartboarden.
Den här metoden har jag även använt mig av i matematiken. Den är ett mycket bra redskap i den språkutvecklande delen av undervisningen och kan med all säkerhet appliceras även på andra ämnen.
Nu i höst kommer vi NT-utvecklare mot förskolan ha litteraturseminarium på den nya upplagan av Barn och naturvetenskap – upptäcka, utforska, lära i förskola och skola (Elfström m.fl. 2014) som en del av ett språkutvecklande arbetssätt.
En funderare vi har är om det finns några Concept Cartoons som vi kan använda på förskolan.
Alla Sveriges NT utvecklare möttes under två septemberdagar i Stockholm och fick årets tema presenterat för sig – nämligen hur vi kan arbeta språkutvecklande i våra olika NO ämnen och i tekniken.
Vi fick till en början lyssna till Maaike Hajer som är professor vid lärarutbildningen i Utrecht, Holland. Där forskar hon och har byggt upp ett nationellt nätverk för språkinriktad ämnesundervisning. Hon är också gästprofessor vid Malmö högskola. Det var när hon skrev sin avhandling som det gick upp för henne hur viktigt det är att arbeta med språket i alla ämnen.
Maaike visade på ovanstående bild och menade att det var ett verkningsfullt verktyg att använda i sin språkutvecklande verksamhet.
Cummins fyrfältare kan ni läsa mer om i ”Greppa språket – Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet” som är utgiven av Skolverket under Forskning för skolan. Den hittar ni här.
Maaike visade även på enkla metoder såsom begreppslistor och kort som eleverna får sortera och diskutera kring. Hon talade mycket om sambandsord och att vi som pedagoger bär ett stort ansvar vid vår planering när vi bör tänka på att ”ligga steget före” och se till att den språkliga stöttningen hela tiden finns.
”Det är du som lärare som är förmedlaren till dina elever – du kan skaffa inspiration från andra men måste göra det till ditt eget för just din grupp”. M Hajer
Vi kommer under året att fortsätta publicera inspiration och tankar kring hur vi tillsammans kan lyfta språket och därmed också förståelsen i våra ämnen.
Genom att samverka med företag i närmiljön och arbeta med arbetsområden i skolan som rör produkter eller produktion får eleverna förutsättningar att förstå tekniken i vardagen. Samtidigt kan det bidra till elevernas ökade intresse för teknikintensiva program på gymnasiet.
Filmerna från Teknikföretagen har visserligen några år på nacken men är både roliga och visar att ingenjörsyrket kanske inte är så tråkigt som många tror.